Fack och arbetsgivare har förhandlat fram ett förslag om så kallade etableringsjobb, som ska hjälpa nyanlända och långtidsarbetslösa in på arbetsmarknaden.

Det bygger på att staten står för en stor del av etableringsjobbarnas inkomst, och ordnar utbildning för dem. Parterna vill förhandla med regeringen om förslaget så fort som möjligt.

– Vi har bett om ett möte, helst med statsministern, finansministern och arbetsmarknadsministern, så att det blir tydligt för tjänstemännen i regeringskansliet att det här ska lösas snabbt, säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe.

Inför förhandlingarna sätter parterna tryck på regeringen. Deras förväntningar på vad staten ska ställa upp med stannar inte vid utbildning och bidrag till den anställdes försörjning.

– Etableringsjobben ska vara a-kassegrundande och omfattas av socialförsäkringen, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare i IF Metall. Den som till exempel blir sjuk kan inte stå utan försörjning, utan måste få sjukpenning.

Parterna vill också att etableringsanställning, som är tänkt att vara i två år, ska göra det möjligt att få permanent uppehållstillstånd.

Det är en viktig skillnad jämfört med andra statligt subventionerade anställningar, som inte ”räknas” för de flyktingar och asylsökande som försöker få stanna permanent i Sverige via arbete.

Som Arbetet har berättat faller många ansökningar om permanent uppehållstillstånd just på att den försörjning som den sökande hänvisar till är ett subventionerat jobb. Om parterna får som de vill öppnas en ny väg till uppehållstillstånd, med kraftigt statligt stöd.

Ett annat krav från parterna är att staten låter andra än Arbetsförmedlingen leta fram de personer som kan passa för etableringsjobben.

– En förutsättning för att etableringsjobben ska bli en succé är att matchningen får läggas ut på privata företag, säger Stefan Koskinen, förbundsdirektör vid Almega. Många av våra företag har varit med om möten med Arbetsförmedlingen där de har erbjudits helt fel personer.

– Parternas egna omställningsföretag, TSL och TRR, är duktiga och kan de här frågorna, säger Veli-Pekka Säikkälä, som även han är skeptisk till Arbetsförmedlingens förmåga.

Ännu en förutsättning är, enligt parterna, att arbetsgivare som vill anställa får snabba besked om bidrag och utbildning för den anställde. Tar det månader blir reformen en flopp, befarar de.

Så vill fack och arbetsgivare att etableringsanställningar ska fungera:

• Visstidsanställning på heltid i upp till två år.
• Kan användas av nyanlända som fått uppehållstillstånd de senaste 36 månaderna, och av arbetssökande som varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen i minst tolv månader eller (om personen är under 26 år) i minst sex månader.
• Den anställde får 8 000 kronor i lön av arbetsgivaren. Det kompletteras med bidrag till den anställda från staten, så att inkomsten efter skatt motsvarar vad man får med kollektivavtalets lägsta lön.
• Syftet är att den anställde skaffar kunskaper och att anställningen ska leda till fast jobb.
• Den som nyss fått uppehållstillstånd får gå på sfi utan löneavdrag (50 procent på arbetstid och 50 procent på fritid är ”rimligt” enligt parterna). Också andra kortare utbildningar ska erbjudas utan löneavdrag.
• Kollektivavtal måste finnas på arbetsplatsen. Om det finns en fackklubb ska arbetsgivaren komma överens med den innan etableringsanställning används.
• Får inte användas där det finns personer som har företrädesrätt till återanställning, om inte en lokal uppgörelse om undantag görs.
• En månads uppsägningstid. De etableringsanställda utgör en egen turordningskrets. Etableringsanställning som avslutas ger inte företrädesrätt till återanställning.
• Etableringsanställning som inte avslutas övergår i en vanlig tillsvidareanställning. Då räknas de två åren som etableringsanställd tillgodo vid turordning i samband med uppsägningar.
• En nämnd med fem ledamöter från facken och fem från Svenskt Näringsliv ska lösa tvister om etableringsanställning som inte gått att lösa i lokal och central förhandling.