Taxiförare: ”Vi gick back hela tiden”
Det går inte att leva på att köra färdtjänst i Stockholm. Det menar taxiförare som under onsdagen träffade statsministern. Anledning till mötet: den nya lagen om offentlig upphandling som ska beslutas på onsdagseftermiddagen.
– Vi gick back hela tiden. Det var ingen förtjänst i att köra och resultatet blev att både förare och brukaren blev irriterade, säger taxiföraren Maqbool Nanng.
Han körde tills nyligen för Taxi Kurir, ett av företagen bakom färdtjänsten i Stockholms län, som har kritiserats för låga milersättningar till förarna.
Nu väntar Maqbool Nanng i solen utanför centralstationen i Stockholm, tillsammans med några andra taxiförare och en grupp fackliga företrädare. Statsminister Stefan Löfven är på väg till parkeringen för att prata med dem om offentlig upphandling.
Om några timmar, på onsdagseftermiddagen, ska nämligen nya regler på området beslutas i riksdagen. Reglerna ska ge tvingande krav på lön, semester och arbetstid som motsvarar kollektivavtalens lägstanivå i den del av de verksamheter som upphandlas från det offentliga.
Vad vill du säga till Stefan Löfven?
– Jag vill föra fram till honom att de här pengarna är rena skattemedel och att de inte ska användas för social dumpning eller hamna i fickan på riskkapitalister, säger Maqbool Nang som menar att det inte går att leva på ersättningen från färdtjänstkörningarna.
De nya reglerna är dock en kompromiss. I november stoppades ett liknande förslag av Alliansen och för att få majoritet har regeringen förhandlat med Kristdemokraterna.
Det har medfört undantag. Reglerna gäller bara upphandlingar som landar över EU:s så kallade tröskelvärden, drygt 1,2 miljoner kronor vid statliga upphandlingar, 1,9 miljoner för kommuner och landsting och knappt 48 miljoner vid upphandling av byggentreprenader.
Totalt räknar man med att ungefär en tredjedel av upphandlingarna i Sverige kommer att omfattas av kravet. Reglerna gäller också bara så kallade riskbranscher. Tidigare har städ- bygg och färdtjänstbranscherna nämnts, men det är den upphandlande myndigheten, med stöd av Upphandlingsmyndigheten, som ska avgöra om det handlar om en riskbransch.
När Arbetet talar med statsminister Stefan Löfven efter träffen med förarna berättar han att samtalet bland annat handlat om läget i Stockholm. Han passar också på att ge en känga till Alliansen.
– Det är viktigt att peka på att vi har ett moderatstyrt landsting som medvetet valt att inte ha kollektivavtalsliknande villkor i sin upphandling. Man kan välja det redan med dagens lagstiftning. De tycker väl att det är viktigt att inte ställa de kraven.
Vad tar du med dig från samtalet med taxiförarna?
– Att det som nu debatteras i riksdagen kommer att ha en stor betydelse för deras villkor, och inte bara för dem utan också för exempelvis lokalvårdare och byggnadsarbetare, säger Stefan Löfven.
För taxiförarna i Stockholm kan det, även om de nya reglerna går igenom och införs till sommaren, bli en lång väntan på att villkoren förändras i praktiken.
Avtalen som nu gäller går ut i november men har möjlighet till förlängning på två år till. Arbetet har också tidigare berättat om långa avtal på andra ställen i landet som kan göra att effekterna av förslaget dröjer.
När finansutskottet behandlade lagförslaget inför dagens debatt föreslog de också att det skulle ändras så att det inte gäller upphandlingar som påbörjats innan reglerna börjar gälla den 1 juni.
– Vi vill att det här ska på plats så snabbt som möjligt sen kan inte jag svara exakt på de avtalsjuridiska komplexiteterna i detta, säger Stefan Löfven, om tiden tills de nya reglerna börjar gälla i praktiken.
Så ska upphandlingskraven fungera
Vilka krav ska ställas?
Lön, semester och arbetstid som minst motsvarar lägstanivån i kollektivavtal eller lag (om lagen är bättre). Villkoren ur avtal ska plockas fram i samverkan med parterna. Om det inte går att fastställa vilken nivå som gäller upphör skyldigheten att ställa krav i upphandlingarna.
När ska kraven ställas?
I offentliga upphandlingar som omfattar mer än EU:s tröskelvärden. Men det gäller inte alla sådana upphandlingar, utan dem där det anses behövligt på grund av risk för oskäliga villkor. Den upphandlande enheten ska avgöra detta med stöd av Upphandlingsmyndigheten. Det företag som får kontrakt med sådana här krav ska också ställa kraven på underentreprenörer de anlitar.
Hur ska kraven följas upp?
När det inte finns kollektivavtal där facket kontrollerar efterlevnaden blir detta helt enkelt en del av uppföljningen av själva upphandlingen, som ska skötas av den som gjort upphandlingen.
Läs mer om upphandling
• Bantade krav på schysta villkor
• Riskbransch 1: ”De som vill göra fel kan fortsätta att göra det”
• Riskbransch 2: Effekten kan dröja flera år
• Liten seger över lönedumparna – Yonna Waltersson
• LO om regeringens upphandlingsförslag: Otillräckligt
• Nytt förslag om upphandling väntas få stöd av KD
• Förslag om arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling dröjer
• Försenat förslag om arbetsrätt vid upphandling
• Förslaget om offentlig upphandling – det handlar det om
• ”Högst beklagligt att den paragrafen ströks”
• ”Upp till kommuner att stoppa lönedumpning”
• Riksdagsnej till arbetsrättskrav
• Därför tänker vi rösta ja respektive nej till upphandlingslagen