Krossade benet efter rutinjobb – går fortfarande på kryckor

Jan Ramhaug.

Jan Remhaug. Foto: Peter Andersson

#dinarbetsmiljö Ett år efter olyckan går reparatör Jan Remhaug fortfarande på kryckor. ”Jag var ute på ett enkelt jobb, tog ett felsteg och föll.”

Klockan var två på natten. Reparatören Jan Remhaug befann sig på rutinuppdrag i sågverket Vida Hestra strax utanför Gnosjö. Det var ett enkelt jobb som han haft liggande på ”att-göra-listan” ett tag. En utsliten komponent skulle bytas i en paketläggare, en maskin som staplar bräder och buntar dem. För att nå behövde han komma upp en bit.

– Det finns en lift på maskinen som lyfter virkesbuntarna, jag höjde upp den, la ett par bräder över gafflarna och hoppade upp.

Ett felsteg och han föll. Det var inte höjden, en dryg meter, som var avgörande för hur skadad han blev, det var den hårda järnbalken ingjuten i golvet som krossade hans ben. Nattetid är produktionen inte igång på sågen. Jan Remhaug vrålade. Mest av smärta. Men också för att bli hörd.

– Mobilen låg i jackan en bit bort, dit jag inte nådde. Så jag skrek, allt vad jag förmådde.

Han visste att det fanns fler reparatörer i lokalen på andra sida väggen. De uppfattade ropen, kallade på ambulans som körde med blåljus till sjukhuset i Värnamo.

– Det kändes som en evighet innan jag lades på operationsbordet och äntligen sövdes.

Det är ett år sedan. Krossat lårben och sprucken höftkula krävde två månaders sängläge. Därefter har han tagit sig fram med två kryckor.

– Jag har just börjat gå med en och det känns som en seger, men jag blir inte riktigt bra förrän jag opererats igen.

Jan Remhaug är 61 år och anser att han har många år kvar att jobba. Han är aktiv och trivs att vara ute i skog och mark. Det är väntan som är det värsta. Han blir rastlös. Lårbenet är fixerat med ett så kallat märgspik, ett metallrör som är fastskruvat i höftkulan och i knät. Nu ska det bytas. En lika avancerad operation igen. När den nu blir av.

– Då kommer jag tillbaka till ruta ett igen. Med två kryckor och rehabilitering.

Jan Remhaug har jobbat som smed och maskinreparatör på Alf Nilsson Maskinservice i snart 20 år. Företaget har kunder runt om i den västgötska- och småländska bygden.

– Det kan vara allt från att reparera en traktor långt ute på en åker, till att skruva ihop en trasig vattentank i en privatvilla.

Han är van att improvisera. Att ta risker. Arbetsmiljön får han säkerställa så gott det går.

– Som att ta bort allt brännbart när man svetsar. Man får ha sunt förnuft.

Den senaste tiden före olyckan hade han jobbat natt med uppdrag hos fasta kunder. Sågverket Vida Hestra var en av dem.

– Jag hade varit där många gånger och gjort liknande jobb.

Olyckan blev klassad som en ren olyckshändelse. Inga rutiner hade brutits eller föreskrifter förbisetts.

– Det finns ingen att anklaga. Olyckan var framme, det kunde ha hänt vem som helst.

Här samlar vi alla artiklar från arbetsmiljöveckan

Läs mer om #dinarbetsmiljö

Arbetsmiljöveckan – därför skriver vi om arbetsmiljö

Allt fler sjukskrivs efter arbetsplatsolyckor

Arbetsmiljöveckan

Vi har slumpvis valt en vecka under förra året: den 18 till 24 april 2016. Vi har begärt ut och gått igenom alla olyckor och tillbud, samt alla skyddsstopp och begäranden om ingripande från skyddsombud som inkom till Arbetsmiljöverket under den valda veckan för att sedan intervjua en drabbad eller berörd person för varje dag. Artiklarna har publicerats löpande på arbetet.se, dag för dag exakt ett år efter den valda veckan.

Lena Bäckman Lägerdal

Kommentera den här artikeln