Dödsfallen på svenska arbetsmarknaden ökar, 48 människor kom aldrig hem från arbetet 2021, året efter var det 49 som dog på arbetet och 2023 dog 63 människor på sitt arbete.

Det ser inte bättre ut under första kvartalet 2024 eftersom 13 människor har dött på arbetet på knappt tre månader, under de tre första månaderna av 2023 dog 8 människor på arbetet. Detta borde förfära lagstiftare, regering, arbetsgivare, fackföreningar och ansvariga myndigheter.

Nära att bli ihjälklämd

Jag har personligen sett konsekvenserna av detta då jag jobbade på ett företag där en mycket allvarlig olycka skedde. En person som var anställd hos en underentreprenör var nära att bli ihjälklämd när ett lyftbord kollapsade.

Jag var skyddsombud och hade, liksom övriga skyddsombud, ingen aning om att personen ens befann sig på arbetsplatsen. Det hade inte förhandlats med fackliga organisationen överhuvudtaget.

Den här händelsen skedde under coronapandemin. Under pandemin vägrade samma företag införa åtgärder för att skydda personalen mot smitta vilket ledde till ett lagt skyddsstopp och först då, tre månader in i pandemin gick företaget med på att införa skyddsåtgärder för personalen i en potentiellt dödlig smitta, men då var det för sent. 

Dels var många redan smittade, dels blev anhöriga smittade vilket faktiskt ledde till tragedier.

Företaget vägrade samarbeta

Fallet med lyftbordet slutade med mycket högt vite för företaget som än idag gör allt för att nonchalera arbetsmiljön. Jag har sedan drygt ett år lämnat det företaget eftersom inställningen är att i så hög grad köra slut på personalen och ta in ny och att arbeta i motvind, uppförsbacke och hällregn hela tiden fungerar inte.

Företaget ville inte samverka för en arbetsmiljö i enlighet med arbetsmiljölagstiftningen och Arbetsmiljöverket ansåg sig inte ha resurser att utföra kontroll vilket gjorde det till ett hopplöst fall.

De försökte hela tiden fultolka den annars tydliga och nödvändigt strikta arbetsmiljölagen och struntade i skyddsstopp samt ville, enligt dåvarande vd:n, göra ”rättsutredningar” om Arbetsmiljöverkets föreskrifter verkligen gällde eller inte.

Ett beteende värdigt rättshaverister.

Skyddsombud motarbetas

Till råga på allt motarbetades skyddsombud och de som ansågs vara för obekväma hotades, köptes ut, sades upp och fick lämna på grund av hög ålder. Tråkigt nog skyddades inte skyddsombuden av den fackliga organisationen som vek ner sig ganska ordentligt, vilket är ett bekymmer. Om skyddsombud inte får stöd av facket, vem stöttar dem då när företaget vill ha bort dem?

Tyvärr är det här beteendet inte unikt. Det finns alltför många företag som beter sig på det här sättet och det leder till fler skador, sjukdomar och dödsfall på grund av usel arbetsmiljö.

Tillsynsmyndigheten arbetsmiljöverket är totalt underdimensionerad och så länge den är det kommer tillsynen vara någonstans mellan obefintlig i värsta fall eller otillräcklig i det minst dåliga fallet. 

Antalet arbetsmiljöinspektörer klarar inte ens att nå upp till rekommendationen från ILO om en inspektör på 10 000 förvärvsarbetande människor. Här ligger Sverige på en låg nivå som är en inspektör per 20 000 förvärvsarbetare, alltså hälften.

Tillsätt en kriskomission

Sveriges mycket robusta och omfattande skyddslagstiftning i och med den samlade arbetsmiljölagstiftningen borde göra att dödsfall, olyckor och skador i arbetslivet kan undvikas. Tyvärr är det inte så idag.

Och om för få utövar ordentlig tillsyn av lagstiftningen är risken att det blir fler och fler som dör på arbetet och risken för skador och sjukdomar ökar som en direkt följd av detta. Alltså precis vad som hänt under de senaste decennierna.

Det behövs en massiv satsning på en förbättrad arbetsmiljö. Framtidens dom kommer att bli hård om ingenting görs och det accepteras att allt fler dör, skadas och blir sjuka på sin arbetsplats.

Det är dags att tillsätta en kriskommission med uppgift att snarast förverkliga nollvisionen av antal dödsfall i arbetslivet.