Den 31 mars löper kollektivavtalen ut för anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag.

I dag, tisdag, får Kommunal, Vårdförbundet, Sveriges lärare, Vision, Läkarförbundet och Akademikerförbundet SSR var sitt bud från motparten SKR.

I ett läge där reallönerna har sjunkit står höjda löner i fokus. Men med ett sammanlagt underskott på 30 miljarder i kommunernas och regionernas budgetar är utgångsläget svårt, säger SKR:s förhandlingschef Jeanette Hedberg.

– Det är tuffa förhandlingar. Ekonomin är ansträngd, med varsel och anställningsstopp. Samtidigt har vi svårt att bemanna många verksamheter.

Facken kräver att lönerna höjs med 3,3 procent i år, alltså i nivå med det riktmärke som fack och arbetsgivare inom industrin har satt. Minst.

Vill ha extra kompensation

Några av tjänstemannaförbunden vill också ha kompensation för att medlemmarna inte fick ut löneökningar i nivå med märket 2023 (då märket var 4,1 procent).

– Förra året fick våra medlemmar inte löneökningar i nivå med märket. De lokala löneprocesserna fungerade inte som de ska. Så den här gången kräver vi att löneökningarna anges med en siffra i det centrala avtalet, säger Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR, som under en följd av år har haft sifferlösa avtal.

Också de övriga tjänstemannafacken för kommunalt anställda vill att de centrala avtalen slår fast löneökningstakten med en siffra. Undantaget är Vårdförbundet, som hoppas få mer än ”märket”.

Kommunal, som alltid tecknar siffersatta avtal, är det enda förbund som uppger att medlemmarna fick ut löneökningar i nivå med märket 2023.

– Det har sett väldigt bra ut. Vi är nöjda med utfallet, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog, som bedömer att löneskillnaden mellan arbetare och tjänstemän i kommuner och regioner har minskat något det senaste året.

Kräver arbetstidsförkortning

Samtliga sex fackförbund kräver någon form av arbetstidsförkortning, bättre scheman, mer tid för återhämtning eller (i Läkarförbundets fall) bättre kompensation för övertid.

SKR håller emot. Att höja lönerna med industrins märke 2024 kostar 21 miljarder kronor för kommuner och regioner. Enbart fackens krav på kortare arbetstid kostar 24 miljarder, hävdar arbetsgivarna.

– Förkortas arbetstiden uppstår också ett behov av att rekrytera. Och det är mycket svårt, eftersom kompetensbristen är stor på hela arbetsmarknaden, säger Jeanette Hedberg.

SKR:s linje är att ”varje arbetad timme är hårdvaluta” och måste värnas.

– Sjuktalen är höga bland våra medlemmar, och många arbetar deltid. Kortare arbetstid kan till och med betyda fler arbetade timmar i slutänden, invänder Markus Furuberg, som pekar på en personalomsättning runt 30 procent per år i Akademikerförbundet SSR:s yrkesgrupper.

Kommunal vill ha nytt lönesystem

SKR ser i stället bättre arbetsmiljö som en nyckelfråga. Sjukfrånvaron är högre i den kommunala sektorn än den privata. Förebyggande insatser kan minska sjuktalen. Det är en stor vinst för enskilda anställda, samtidigt som det blir lättare att bemanna verksamheterna, resonerar SKR.

Kommunal vill, förutom höjda löner, se ett helt nytt lönesystem där lönen kopplas till erfarenhet, utbildning och yrkesskicklighet. Med det nuvarande systemet upplever många att lönen sätts godtyckligt.

Förbundet vill också se en lösning där personliga assistenter och anställda i räddningstjänsten – två grupper som ofta har möjlighet att vila under arbetspassen – kan ha långa arbetspass utan att hindras av kravet på elva timmars dygnsvila.

– Vi kan inte sitta i Stockholm och lägga lokala scheman för till exempel övningar och utbildningar. I den här avtalsrörelsen vill vi ha en avsiktsförklaring om att parterna ska se över hela vårt arbetstidsavtal under avtalsperioden, säger Johan Ingelskog.

”Ettåriga avtal passar bäst”

Avtalsperioden kommer inte att bli längre än ett år. Både SKR och facken anser att ettåriga avtal passar bäst i ett läge med ansträngd ekonomi och osäker framtid.

– Med ett ettårigt avtal kommer vi i fas med nästa års avtalsrörelse för de privat anställda, påpekar Johan Ingelskog. Och Kommunal kan vara med i en eventuell LO-samordning.

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo ser fördelar med att både offentligt och privat anställda kommer att förhandla fram nya avtal våren 2025. Respekten för märket kan stärkas.

– Det har funnits en misstro mot att SKR tar märket på samma allvar som parterna på den privata arbetsmarknaden, säger Irene Wennemo. Jag tror att SKR nu är på väg att bli en mer normal arbetsgivarorganisation som vill gå i takt med märket.