Felaktiga beslut, information som inte stämmer eller senfärdighet. Det är missar som sker ibland, även hos Försäkringskassan. De som drabbas av dem kan söka skadestånd. Tanken är bland annat att underlätta för personer som inte vill riskera sina besparingar på en kostsam rättsprocess.

Men få får rätt mot myndigheten, visar siffror som Arbetet begärt ut från Försäkringskassan. 

Varje år kommer det in över 200 ansökningar om skadestånd. Mellan åren 2020 och 2023 har siffran legat på mellan 233 och 256. Men av dem beviljas bara runt 3 procent. Årligen har antalet som får pengar varierat mellan sex och åtta.

– Vi märker ofta i våra ärenden att det felaktiga rådet, till exempel, kommer via telefonsamtal som inte dokumenteras någonstans. Då uppstår naturligtvis en betydande bevissvårighet, säger Styrmir Olafsson, enhetschef för försäkringsrätt på LO-TCO Rättsskydd.

Måste bevisa

Även Justitiekanslern hanterar skadeståndsanspråk mot Försäkringskassan. Enligt JK har de hanterat 460 ärenden och 25 har beviljats, alltså runt fem procent. Men det är oklart om en del av dem kan vara samma fall som Försäkringskassan hanterar.

Försäkringskassans verksamhetsutvecklare Emma Isacson poängterar att hela bevisbördan ligger på den som söker skadestånd. Det menar hon är en delförklaring till varför så få beviljas.

Det räcker inte, skriver hon i ett mejl till Arbetet, att påstå att man fått fel information och att det orsakat en skada. Man måste också kunna bevisa dels att man fått felaktiga uppgifter, dels att det finns en koppling till att man drabbats ekonomiskt.

”Goda chanser”

Anna, som Arbetet skrivit om, fick fel information i ett brev som skickades till henne när hon nekades sjukpenning. Hon gjorde som det stod, men eftersom informationen var fel gick hon miste om sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI. 

Hon har uppmanats att söka skadestånd, men har valt att driva frågan rättsligt först. Om hon skulle kunna få skadestånd eller inte är oklart. Varje fall är unikt och måste prövas, betonar Försäkringskassan. 

Ett krav för att kunna få skadestånd är att kunna visa att man lidit ekonomisk skada. 

– Om det finns ett skriftligt underlag borde man ha ganska goda chanser att få skadestånd, säger Styrmir Olafsson på LO-TCO Rättsskydd.

”Skapar stress”

För Anna är det oklart om det finns någon sådan ekonomisk skada. Trots att hon i dag står utan inkomst. På grund av den nollade SGI:n prövas inte hennes nya ansökan om sjukpenning och hon har förlorat sin rätt till föräldrapenning. Det sista är en faktor i Anna och pojkvännens diskussioner om att skaffa barn.

Skulle Försäkringskassan bedöma att hon tveklöst hade haft rätt till sjukpenning skulle hon kunna få skadestånd, likaså om hon skaffar barn i framtiden. Men eftersom det är en prövning är det samtidigt oklart. 

– Det är oproportionerligt och skapar en väldig stress, säger Anna.

Skadestånd

Under 2021, 2022 och 2023 har endast sju fall som handlar om felaktig information eller handläggning beviljats skadestånd av Försäkringskassan. Hur många som sökt på just dessa grunder kan inte Försäkringskassan svara på.

I fjol, 2023, kom 237 ansökningar in om skadestånd, de gäller alltså fler orsaker än felaktig information eller handläggning. Av de beviljades åtta stycken. Här ingår inte bara enskilda, utan även kommuner.

Alla beviljanden är inte unika fall. En del får skadestånd år efter år för fel som leder till upprepad ekonomisk skada.

Även JK hanterar skadeståndsanspråk mot Försäkringskassan.