Tuffare sjukregler kan slå mot människor som lider av psykisk ohälsa

Arbetet har tidigare berättat om planerna på striktare regler för sjukpenning. Det handlar främst om skärpta villkor för personer som varit sjukskrivna längre än 180 dagar.

Dagens regelverk säger att man kan få behålla sjukpenningen om man förväntas kunna komma tillbaka till arbetet inom en rimlig tid, antingen efter 365 dagar, eller senast den 550:e dagen om särskilda skäl finns.

Måste vara för sjuk för att kunna arbeta alls

Men i enlighet med en pågående utredning förväntas förslag på att ta bort dessa lättnader att läggas fram. För att få sjukpenning efter 180 dagar ska i stället kravet vara att man ska vara för sjuk för att kunna arbeta över huvud taget.

Det skulle också innebära att sjukskrivna i framtiden ska matchas mot hela arbetsmarknaden efter att 180 dagar har passerat.

Cecilia om kampen för sjukpenning – vågar inte vara öppen

Arbetet har varit i kontakt med Cecilia som har personlig erfarenhet från ett liknande regelverk. Eftersom hon är aktiv i Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, vill hon inte ställa upp med sitt riktiga namn. Farhågan är att Försäkringskassan ska bedöma hennes arbetsförmåga annorlunda på grund av hennes engagemang.

– Det är i sig ett demokratiskt problem. Jag vet flera personer som förlorat ersättning på det sättet, berättar hon för Arbetet.

”Jag blev bara sjukare och sjukare”

Cecilia har under hela livet kämpat med psykisk ohälsa och som en konsekvens haft mycket kontakt med Försäkringskassan. En av de tuffare episoderna var när hon under ett års tid i samband med en arbetsträning tvingades att gradvis gå upp i arbetstid.

Arbetsträningen skedde på ett kontor och hade inget med hennes egentliga profession att göra, säger hon.

–  Jag blev bara sjukare och sjukare, till slut till och med suicidal. Jag hade barn och ville verkligen inte bli inlagd. Jag bad dem helt tiden om att få avbryta, säger Cecilia och fortsätter:

– I stället minns jag handläggarens formuleringar. Om och om igen sa hon bara ”Vi ska se vad som händer med dig”.

Fick hjälp av läkare – och fick rätt

Erfarenheten slutade med att hon bedömdes ha arbetsförmåga på 50 procent. Hon fick ingen stadigvarande sjukpenning eftersom hon ansågs vara för ung.

– När det gäller psykisk sjukdom kan ens liv stå på spel. Så var det för mig. Ändå var jag tvungen att gå igenom hela den processen. När en läkare senare hörde om det fick hjälp att söka på nytt och då visade sig att jag visst hade rätt till sjukpension, säger Cecilia.

RSMH: Hårdare regler saknar stöd i forskningen

Enligt Jenny Wetterling, intressepolitisk talesperson på Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, är exemplet med Cecilia symtomatiskt för hur personer med psykiska ohälsa uppfattar relationen med Försäkringskassan.

– Den här gruppen behöver inte mer av skam, skuld, oro och ångest. Det är också välbelagt att stress som en samlande faktor försvårar i rehabilitering, säger hon till Arbetet.

Och RSMH ser inte att hårdare krav efter 180 dagar skulle göra relationen och förutsättningarna bättre. Enligt Jenny Wetterling saknar striktare regler evidens när det gäller att långsiktigt få människor tillbaka arbete.

–Vi är för att få människor åter i arbete men det behöver göras på rätt sätt. Vi vet att konsekvenspedagogik inte fungerar på barn. Varför skulle det då göra det på fullvuxna människor? Sjukskrivningarna är lägre i länder med mer generösa system, det här går alltså emot all den forskning som finns på området, säger hon.

”I stället för att straffa – stötta återhämtning”

Vad gäller Cecilia så efterfrågar hon en ny typ av diskussion i debatten kring sjukskrivna. I stället för att hamna i detaljer kring ersättningsnivåer önskar hon mer fokus på de övergripande målen med trygghetssystemen.

– Numera är regelverken så struliga att det till och med blir svårt att ha ett samtal om dem. Det leder till rättsosäkerhet. I stället för att straffa och kontrollera behöver vi prata om hur vi bäst stöttar till återhämtning, säger hon.

Lyssna på Arbetets podd Från Golvet