Regeringens särskilda utredare Per Johansson väntas föreslå en återgång till de mycket strikta regler för sjukpenning som gällde före reformerna 2021 och 2022.

De åren ändrade den rödgröna regeringen reglerna så att det blev lite lättare att få behålla sjukpenningen efter 180 dagars sjukskrivning – med följden att mycket färre nu får sin sjukpenning indragen.

– För oss som följer sjukförsäkringsfrågan står det klart att utredningen förbereder en återgång, säger Niklas Altermark, docent i statsvetenskap i Lund som forskar om välfärdsfrågor och som även arbetar för den fackliga tankesmedjan Katalys.

– Redan när jag såg regeringens nya direktiv till utredningen tänkte jag: Det här kan utredaren bara besvara på ett sätt, det vill säga med åtstramningar. Det är vad regeringen vill ha.

Därmed är risken uppenbar att det blir samma kritiska läge som före regeländringarna 2021 och 2022, anser Niklas Altermark.

– Vi befann oss i en djup kris, där min egen och andras forskning visade att sjuka människor inte fick stöd. Människor slogs sönder.

Avslagen femdubblades

Åren 2015 – 2019 ökade antalet avslagsbeslut i sjukpenningärenden från ungefär 500 per månad till 2 500.

S-regeringens mål att minska sjukfrånvaron till 9,0 sjukpenningdagar per försäkrad och år bidrog till att Försäkringskassan tillämpande reglerna strikt.

– Vi hade en alldeles för hård sjukförsäkring, som inte gav skydd till människor som verkligen var sjuka, säger Niklas Altermark.

– Jag har intervjuat jättemånga människor som har sjukpenning. Det är uppenbart att de blir sjukare av den här pressen, och kommer ännu längre bort från arbetsmarknaden.

”Närmare vad människor vill ha”

Regeländringarna under pandemin har gjort att sjukförsäkringen nu ligger mycket mer i linje med lagstiftarnas intentioner, enligt Niklas Altermark.

– Även om systemet inte är optimalt ligger det närmare människors uppfattning om vad sjukförsäkringen är till för.

Regeringens utgångspunkt är att om sjukfallen blir längre och kostnaderna för sjukförsäkringen ökar, så måste det mötas med lagändringar. Är inte det rimligt?

– Det är självklart att en generösare sjukförsäkring kostar lite mer pengar än en hård och snål, svarar Niklas Altermark.

– Men ett ensidigt kostnadsperspektiv missar de långsiktiga effekterna. Till dem hör att sjuka människor drabbas hårt i sina liv, och att deras anhöriga i många fall tvingas ta ekonomiskt ansvar.