Fakta går inte att komma runt. Vi måste ned till pudelns kärna.

Den eviga indignationen hos Sverigedemokraterna om att partiet brunsmetas bara för att de en gång skapades av nazister är svår att ta på allvar när SD gång på gång återkommer med förslag som vore de hämtade ur en handbok för pangermanska strömningar på 1930-talet.

Det nya förslaget om politiska utvisningar tillhör dessa.

I en riksdagsmotion anser SD att lagen om utvisning för ”hot mot rikets säkerhet” inte räcker till.

Därför vill SD införa en ny lag om att enskilda personer också ska kunna utvisas om de utgör ett hot mot rikets ”intressen”.

Vad är då skillnaden?

SD:s gummilag

I SD:s riksdagsmotion hänvisas till 1914 års utlänningslagstiftning som är snarlik den lag som SD nu vill ha. Där stod det att en handling kan ”synas rätt oskadlig” men vid ett annat tillfälle kan samma handling vara ”så vådlig, att densamma fullt motiverar gärningsmannens utvisande.”

Av lätt införstådda skäl i ett rättssamhälle avskaffades denna gummilag sedan den inte använts sedan kriget.

Men det är denna svävande bedömning som SD vill ha tillbaka i svensk lagstiftning. Och den instans som ska göra bedömningen i varje enskilt fall är inte någon domstol utan landets politiska regering.

”Precis som riksdagen framförde för över ett sekel sedan kan en handling som kan förefalla oskyldig under normala omständigheter i stället vara vådlig för Sverige givet de svåra omständigheter vårt land befinner sig i.”, skriver SD i sin motion.

Regeringen ska alltså kunna tolka lagen lite hur som helst, beroende på situation och dagsform.

Med en sådan skrivning kan i stort sett vem som helst bli utvisad för vad som helst.

Och då måste man fråga sig, förstår de övriga Tidöpartisterna i M, KD och framför allt L, vad förslaget egentligen innebär?

Vilka ska vi utvisa?

– Öppnar inte det här för godtycke, undrade programledare Anna Hedenmo när hon intervjuade Jimmie Åkesson i söndagens Agenda.

Men nej. För SD finns inget som helst godtycke i förslaget. För SD är nämligen ambitionen att regera.

Här blir det mycket tydligt att utspelet är ett led i SD:s eviga strävan att befästa sin makt genom att ställa grupp mot grupp.

– Jag tycker inte att vi ska ha personer här som sympatiserar med terrorister, fortsatte SD-ledaren Jimmie Åkesson i Agenda som ett försvar för förslaget.

Nej, ingen normal människa vill ha personer här som sympatiserar med terrorister.

På samma sätt vill ingen normal människa ha personer här som sympatiserar med den nazistiska rörelse som genomförde folkmord på 6 miljoner judar under andra världskriget.

Ändå har vi dem här.

Var ska vi dra gränsen? Vilka ska vi utvisa för att de har fel politiska åsikter?

Ohyra måste utrotas

Sverigedemokraternas utspel om en ny utvisningslag följer en väl beprövad högerextrem agenda som innebär att partiet pekar ut grupper som är skyldiga till allt som uppfattas som negativt och som måste utrotas.

I söndagens DN uttalar sig demokratiforskaren Staffan I Lindberg om Trumps nyspråk i USA:s politiska kamp.

Trump har överskridit alla tidigare gränser i det politiska språkbruket och betecknar nu allt oftare Demokraterna som ”ohyra” och ”skadedjur”, som något ickemänskligt.

I den nazistiska våldsapparatens sofistikerade propaganda mot juden finner vi samma avhumaniserande propaganda. Judar beskrevs som löss, som ohyra. Och ohyra måste utplånas.

Den amerikanska forskaren Katharina von Kellenbach är en av de främsta kännarna av traumatiseringen under den nazistiska propagandan.

Hon pekar ut den återkommande konstruktionen av ”skuld och rening” som tydlig mall i den fascistiska propagandan.

En grupp i samhället beskrivs som smuts, ohyra, som något avskyvärt och som skyldiga till samhällets hela förfall och elände.

Och för att rena samhället, eller ”rädda samhället”, måste den ”vanliga människan” sluta upp bakom räddaren, partiet eller ledaren, för att utrota ohyran och rena samhället.

Åkesson är inte otydlig

”Och när du har lyckats etablera synen om skuld och rening i ett samhälle kan du skapa folkmord”, säger Katharina von Kellenbach.

Sverigedemokraterna följer tydligt denna manual för ett extremradikalt maktövertagande.

Partiet har i första hand utnämnt muslimer till att bli den grupp som Sverige måste renas från för att svenskarna inte ska gå under.

Till viss del är det också, likt Donald Trump, partiets motståndare på vänsterkanten som SD klumpar ihop som ”woke”, eller som man tidigare sa ”PK-vänstern”, dit också Socialdemokraterna räknas, och som folket ska lära sig hata.

Hata som ohyra.

Krävs att rättssamhället sätts ur spel

För fullständig omdaning krävs dock också att rättssamhället sätts ur spel.

Och det är där vi kan placera in Sverigedemokraternas nya förslag om att regeringen utan rättslig prövning ska kunna utvisa folk som har fel åsikter.

På så sätt integreras rättsapparaten med den styrande regeringen.

– Du tror att du får regeringen med dig på det här så småningom, frågar Anna Hedenmo i Agenda.

– Om jag får regeringen med mig vet jag inte. Min ambition är att bilda regering och då har vi ju regeringen med oss.

– Och då är det du som fattar besluten, tänker du, om vilka som ska utvisas?

– Ja, i de här enskilda fallen, ja, så är det ju, svarar Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson.

Det är svårt att beskylla Jimmie Åkesson för att var otydlig om sina framtida ambitioner för det parti han leder.