”Alltför många svenskar missnöjda med pensionerna”
Åtgärder krävs för att fler ska lita på pensionssystemet, skriver debattörerna.
Det svenska pensionssystemet är inte särskilt populärt bland medborgarna. I synnerhet ekonomiskt svagare grupper är missnöjda, men också många i mellanskiktet.
Minst missnöjda är de grupper som är minst beroende av det allmänna pensionssystemet: Höginkomsttagare och högre tjänstemän. Det är tydligt att systemet inte fullt ut svarar upp mot medborgarnas förväntningar.
I dag publicerar vi därför rapporten Dags för en gaspedal i pensionssystemet, med förslag för att höja inkomstpensionen.
I rapporten analyseras förtroendet för pensionssystemet utifrån data från SOM-institutet. Det är nedslående läsning.
Missnöjda medborgare äventyrar välfärden
Att våra välfärdsystem lever upp till medborgarnas förväntningar har avgörande betydelse för systemens legitimitet. Men i SOM-institutets mätning från 2020 framkommer att 52 procent av de svarande inte tror att de kommer att få en statlig pension som ger dem en acceptabel levnadsstandard som pensionärer.
Data från SOM-institutets undersökning från 2021 visar också att:
- Kvinnor generellt är mer missnöjda med pensionssystemet än vad män är.
- Bland åldersgrupper är det de som närmar sig pensionsåldern som är mest missnöjda, alltså 50–64 åringar.
- När det gäller utbildning är det främst de med gymnasieexamen eller motsvarande som är mest missnöjda, medan de med universitetsexamen generellt är mer nöjda.
- Avseende självuppskattad hälsa är personer som uppfattar sin hälsa som dålig mest missnöjda, vilket kan hänga samman med en större riskutsatthet i relation till vilken pension man förväntar sig.
I 2022 års nationella SOM-undersökning syntes ett minskat missnöje med pensionssystemet. Det var valår, och undersökningen sammanföll med valrörelsen och perioden närmast efter valet.
Pensionsfrågan diskuterades mer än i tidigare valrörelser och flera av partierna utlovade ökad kompensationsgrad, förstärkt finansiering av pensionssystemet och skattelättnader. Denna uppmärksamhet har sannolikt minskat missnöjet. Men fortfarande är bara knappt var tredje svensk nöjd.
Svagt stöd för höjd pensionsålder
I en analys av attityder i Europa, baserat på studien European Social Survey, mäts nöjdheten med medelvärden på en skala från 0 till 10 där höga värden indikerar tillfredsställelse med pensionärers levnadsstandard. I undersökningen ligger Sverige lägre (4,40) än exempelvis Norge (6,51) och Finland (5,23), och i paritet med Frankrike (4,41).
En del i de förändringar som väntar i Sverige de närmaste åren är höjd riktålder för olika delar i pensionssystemet. Detta är inte väl förankrat i befolkningen. Endast 13 procent av de svarande i SOM-undersökningen 2022 tyckte att det var ett bra förslag att höja pensionsåldern.
Det finns fog för människors missnöje. I en analys av olika pensionssystems utfall i termer av å ena sidan fattigdom bland pensionärer och å andra sidan ekonomisk ojämlikhet hamnar Sverige nära genomsnittet i Europa, medan övriga nordiska länder utmärker sig genom låg fattigdomsrisk och förhållandevis låg ojämlikhet.
Det pensionssystem Sverige fick på 1990-talet hade samma ambition som det tidigare ATP-systemet: 60 procent av slutlönen i allmän pension. Det når inte pensionssystemet upp till i dag. Inte ens med högre pensionsåldrar lyckas systemet nå det uppsatta målet.
Om åldersgränserna höjs så att riktåldern för årskullarna 1995–2002 blir 70 år lyckas systemet ändå bara leverera en kompensationsgrad på 50 procent av slutlönen för dem.
Höj pensionsavgiften
I den rapport som presenteras i dag föreslår vi flera åtgärder för högre inkomstpensioner och därigenom högre kompensationsgrad. Här är våra viktigaste krav:
- Inför en regel för automatisk utdelning av överskottet i inkomstpensionssystemet, en ”gas” i pensionssystemet. Tillgångarna i pensionssystemet är idag större än skulderna och prognoser tyder på att överskottet i systemet kommer att öka.
- Höj pensionsavgiften från 17,21 till 18,5 procent som ett första steg.
Effekten av gasen och höjda avgifter bör komma både dagens och framtidens pensionärer till del. Detta är åtgärder som har potential att låta pensionssystemet leverera de pensioner som vi har blivit lovade – förslagen kan innebära 10 procents högre inkomstpension inom ett antal år.
Därför uppmanar vi riksdagens partier att samlat agera för att de blir verklighet. Svenskarna har höga förväntningar på pensionssystemet, förväntningar som pensionssystemet inte klarar av att möta. Det är angeläget att Sverige får ett pensionssystem som människor känner förtroende för.
