Vad är egentligen anmälningsplikt?

Anmälningsplikten, eller informationsplikten som den också kallas, är en av punkterna i Tidöavtalet som tecknats mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna. Konkret handlar det om att anställda i offentlig sektor blir skyldiga att anmäla papperslösa. ”Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd”, står det i Tidöavtalet. 

Vad är skillnaden mellan anmälningsplikt och angiverilag?

Anmälningsplikt eller informationsplikt är regeringens namn. Angiverilag är det begrepp som förslagets kritiker använder.

Hur ska anmälningsplikten utformas?

Det vet vi inte ännu, men kanske kan existerande lagstiftning ge ledtrådar. I socialtjänstlagen finns sedan länge en anmälningsplikt. Den innebär att anställda i bland annat skola och förskola är skyldiga att anmäla misstankar om att barn far illa. Socialtjänstlagens anmälningsplikt är personlig. Det betyder att det är den enskilde som ställs till svars om hen inte gör sin plikt.

Vilka yrkesgrupper kommer omfattas?

Inom kommuner och regioner kommer bland andra anställda inom vården, lärare, förskolelärare, elevassistenter, barnskötare, socialsekreterare och bibliotekarier och personal på kommunala idrottsanläggningar i kontakt med papperslösa.

Blir det ett undantag för vårdpersonal?

Tidöavtalet öppnar för ett undantag för vårdpersonal. ”Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården”, står det i överenskommelsen. Enligt Tidöavtalet ska frågan utredas närmare. Justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD) anser däremot plikten ska omfatta ”alla offentliganställda”.

Hur blir det för anställda i privat sektor?

Socialtjänstlagen omfattar även anställda på friskolor och privata vårdbolag, men det finns inga indikationer på att plikten att ange papperslösa ska gälla andra än offentliganställda.

Kan en anställd som vägrar att ange papperslösa bli av med jobbet?

LO-TCO Rättsskydd tror inte att vägran att ange papperslösa skulle utgöra saklig grund för uppsägning, ens om en arbetsgivare skulle vilja använda det som skäl. Men något definitivt svar går inte att ge förrän frågan prövas. 

Vilka påföljder kan i så fall drabba den som vägrar ange papperslösa?

Det vet vi inte förrän utredningen är klar. En möjlighet är att det blir disciplinpåföljder som erinran, varning eller löneavdrag. En annan möjlighet är att plikten kopplas till ett straffrättsligt ansvar, vilket i teorin innebär att det skulle bli möjligt att åtala för tjänstefel. Ytterligare en möjlighet är enligt SR Ekot att påföljderna riktas direkt mot myndigheter och kommuner vars anställda inte följer anmälningsplikten.

Varför är anmälningsplikten så kontroversiell?

I dag har papperslösa barn rätt till skola och vård. Vuxna papperslösa har rätt till vård som inte kan vänta. Om anmälningsplikt införs är det osäkert om papperslösa kommer våga ta kontakt med det offentliga. Det riskerar enligt kritiker att förstärka det skuggsamhälle som regeringen säger sig vilja bekämpa. Anmälningsplikten kan även krocka med andra lagar som exempelvis bibliotekslagen och internationella överenskommelser som barnkonventionen. Dessutom riskerar anmälningsplikten att orsaka etisk stress och försämrad arbetsmiljö för personalen.

Vilka protesterar mot anmälningsplikten?

En lång rad fackförbund – däribland Dik, Vårdförbundet och Sveriges lärare – sågar förslaget om anmälningsplikt. Många regioner kräver undantag för vårdpersonal, däribland Region Jönköping, Region Jämtland-Härjedalen, Region Kalmar, Region Skåne, Region Värmland och Västra Götalandsregionen.

I flera regioner har liberaler och kristdemokrater gjort gemensam sak med de rödgröna partierna. I borgerligt styrda Skåne slöt samtliga partier utom Sverigedemokraterna upp bakom kravet på undantag. Kommuner som Stockholm och Uppsala kräver att förslaget om anmälningsplikt slopas helt. Organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter är kritiska och tusentals vårdanställda har skrivit på uppropet Vi anger inte, som uppmanar till civil olydnad mot anmälningsplikten. 

När vet vi mer om anmälningsplikten?

Oklart. Enligt regeringen ska anmälningsplikten utredas genom ett tilläggsdirektiv till den pågående utredningen om åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten. Detta skulle ha presenterats i våras, men den 25 augusti fanns fortfarande inget besked om när tilläggsdirektivet kommer. Utredningen ska redovisa sina synpunkter redan den 31 oktober men mycket talar för att datumet skjuts upp. ”Vi utgår ifrån att vi kommer att få förlängd tid”, säger utredaren Anita Linder till nyhetssajten Altinget.