José Esteban körde buss i Stockholm när pandemin slog till. Hemma pratade han ofta om sin oro för coronaviruset. När resandet minskat hade SL ställt in flera turer, med trängselkaos på bussarna som följd. Och entreprenören Keolis hade ännu inte vidtagit några smittskyddsåtgärder.

– Han var rädd. Men eftersom han var fackligt ombud tog han också på sig kollegornas oro och kontaktade arbetsledarna. Men han blev inte lyssnad på, säger José Estebans änka Maritza Talavera. 

Senvåren 2020 avled José Esteban i covid-19. Maritza Talavera är övertygad om att han smittades på jobbet.

Omfattande studie

Flera undersökningar har tidigare visat att risken att drabbas av covid skilt sig åt mellan olika yrkesgrupper. Nu visar en omfattande studie att kollektivtrafikens förare var mest utsatta på hela arbetsmarknaden. 

– Det beror på att de är en grupp som är exponerade för smitta, säger Kjell Torén, professor i arbets- och miljömedicin och en av forskarna bakom studien. 

Bussförare och spårvagnsförare hade 98 procent högre risk att behöva sjukhusvård för covid-19, jämfört med anställda i yrken utan nära kontakt med kollegor eller kunder.

– Studien visar ökad risk för personer som har nära fysisk kontakt. I sjukvården har man nära kontakt med patienterna. Buss- och spårvagnsförare är en grupp som kommer i nära kontakt med allmänheten. 

Yrkena som drabbades hårdast av covid-19

Buss- och spårvagnsförare: 98 procent högre risk att hamna på sjukhus*

Fritidshemspersonal: 72 procent 

Sjuksköterskor: 68 procent

Grundskollärare: 60 procent 

Barnskötare: 60 procent

Specialistläkare: 53 procent

Undersköterskor: 46 procent

* Jämfört med anställda i yrken med låg kontakt med kollegor eller kunder. 

Källa: Sahlgrenska akademin

Skyddsutrustningen räckte inte

Under pandemins första månader, våren 2020, kämpade bussförare som José Esteban för skyddsutrustning och smittskyddsåtgärder. Men forskarna på Sahlgrenska har tittat på perioden oktober 2020 till december 2021. Då var åtgärderna på plats – men ändå rådde de inte på smittspridningen bland bussförare. 

– Det var säkert väldigt bra att man gick på bussen därbak, men det räckte tydligen inte, säger Kjell Torén.

– Vi ser samma sak i vården, att skyddsutrustning inte var tillräckligt. Antingen krävs det systemåtgärder som allmänna vaccinationer eller så måste man minska den fysiska kontakten på arbetsplatsen, men det är väldigt svårt i många yrken.  

Vaccination viktigast

Särskilt förvånad över resultaten är Kjell Torén inte. Han har tidigare gjort en liknande studie om influensa. Samma yrkesgrupper toppade statistiken även då.

Kjell Torén säger att riskbedömningar och förebyggande åtgärder behöver förbättras inom dessa branscher. Men störst betydelse har att arbetsgivarna underlättar möjligheten till vaccination.

– Att man ser till att personer kan vaccinera sig på arbetsplatsen, på arbetstid, är det allra viktigaste.  

”Såret är öppet”

För Maritza Talavera är studien en bekräftelse på att José Esteban hade rätt när han tog strid för sin och kollegornas säkerhet. Men den är inte en tröst. 

– Mina barn bearbetar fortfarande sorgen. För min minsta tog det väldigt lång tid att öppna sig och prata om det. Min stora son tog på sig papparollen och ansvaret. Han gömde sina känslor för att skydda familjen, säger hon. 

– Såret är öppet. När man hör och läser om sådant här kommer sorgen igen. 

Covid på jobbet – så gjordes studien

I studien ingick 552 562 fall av bekräftad covid-19-infektion och 5 985 fall av allvarlig covid-19-infektion, baserat på sjukhusinläggning mellan oktober 2020 och december 2021. 

Sjukdomsfallen kopplades till det yrke den insjuknade haft i november året före.

Yrken som innebar arbete nära andra människor jämfördes sedan med yrken som hade låg eller ingen nära kontakt med arbetskamrater eller allmänheten.  

Källa: Sahlgrenska akademin