KOMMENTAR. Få saker gör mig så irriterad som historielöshet.

Jag kanske börjar bli gubbig, det må vara hänt, men det river i min själ som naglar på en griffeltavla. Vi måste begripa att allt som sker, kan spåras bakåt. Ofta mycket längre bak än vi tror.

Du kan plocka vad som helst, från valfri månglare på den åsikternas Kiviks marknad som är samtiden, och se hur ytligt det är.

Torftigt och rotlöst. Det är så onödigt! Jag kräver inte att alla ska ha läst historia på universitetet för att få ha en åsikt, absolut inte.

Men den som vill, kan med så enkla medel som Wikipedia (eller, Gud förbjude, biblioteket!) spåra konflikterna bakåt. 

Vänstern angriper Timbro

Låt mig exemplifiera med ett relativt aktuellt exempel, för att göra det tydligt. Just nu angriper vänsterfolk av olika slag tankesmedjan Timbro.

Detta, som ett slags hämnd för att Tidögänget angripit Socialdemokraternas ymnighetshorn: A-lotterierna. Jag vill vara tydlig med att jag inte har någon åsikt alls i sakfrågan. Jag är bara irriterad på att saker inte sätts i en historisk kontext. 

När det är sagt, låt oss börja med lotterna. Det är inte, som många påstår, så att ”sossarna startade A-lotterierna”. Det var i själva verket tvärtom. A-lotterierna startade Socialdemokraterna. 

A-lotteriet i sin tur startades så tidigt som 1876 av en liten grupp betting-marxister i Uppsala. De hade inspirerats av de skraplotter som Hegel gick runt i gårdarna i Württemberg och sålde, sextio år tidigare. 

Hegels genidrag var att sälja lotterna som ett abonnemang, kopplat till respektive gård. Han erbjöd även finansiering till bönderna och de ofrälse, så att de kunde pantsätta kanske en kossa, skörden från en åker eller ett gårdshjon, om de inte kunde betala för nästa månads lotter.

Allt detta tog A-lotterierna till sitt hjärta. 

Bourgeoisien angrep lotterna

Bourgeoisien angrep naturligtvis lotterientreprenörerna från första stund. Det hela slutade med att lotteribolaget kände sig tvungna att starta ett politiskt parti som kunde driva deras frågor och försvara deras intressen. 

Den 23 april 1889 gjorde man slag i saken: Socialdemokratiska arbetarpartiet bildades. Vid tiden var det i princip ett enfrågeparti som ville skydda abonnemangsförsäljning av lotter i grundlagen. 

Med tiden breddades det politiska området inom vilket man arbetade. I dagens partiorganisation är det bara en knapp tredjedel av tjänstemännen som arbetar med lotterifrågor. Resten gör andra saker, som till exempel angriper Timbro.

Det första kända memet i Sverige är ”hatters gonna hatt”, som spreds av Mössorna för att driva gäck med Hattarna på 1760-talet. 

De senare svarade på den oförskämdheten med att grunda en smedja för tankar, som fick namnet Timbro (en ren slump, bildandet skedde i Västmanland, som vid tiden hade Timbrostorken som landskapsdjur). 

Timbro skulle äga vänstern

Timbro skulle äga vänstern genom smarthet och påhittighet. Men man hittade aldrig riktigt formen för det. Ofta var aktiviteterna obegripliga.

Man ville visa att sumprunkare minsann var ett riktigt yrke, trots att det gjordes av daglönare. Därför skulle bokhållarchefen jobba som sumprunkare varje lunch i tre dagar. ”Här står jag och runkar sump” ropade han till den som ville lyssna. 

Bredvid honom på kajen satt trenne herrar och kommenterade skeendet. När en förbipasserade svarade att ”bokhållaren bara lajvar, han har ju en veckolön om sextio daler från Timbro i tillägg” möttes denne med tystnad och blockades på Twitter.

En annan gång ville samme bokhållare visa hur ett boende i staden, för allmogen, kunde se ut. Boendet var gravar. Gravgrävare kunde på så vis få extra arbete och inflyttade kunde bo i dessa usla hålor utan andra fönster än den kalla himlen.

Och så höll de på.

Spikade upp på Gyllene Fredens dörr

När motboken infördes 1914 skrev en pojke i kravatt 95 stycken teser, i Timbros namn, och spikade upp dem på restaurang Gyllene Fredens dörr. Bland teserna kan vi notera exempelvis:

#11: Var och en ur allmogen och från de bildade klasserna åläggs att ha brännvin motsvarande veckokonsumtionen för 35 karlar hemma. 

#41: Har du tänkt på att tjejer aldrig frågar rakt ut om grejer utan är mer ”ehum jag är lite törstig nu, är du det också?”

#84: Vad fan är grejen med ”sassa brassa mandelmassa” egentligen? 

#93: D e enklast om du betalar för rubbet så swishar jag dig sen

1986 turnerade Timbro i folkparkerna, tillsammans med ensemblen från TV-serien Solstollarna, för att förbjuda offentligt drivna skolor.  

2018 lanseras Studenter i träsk-kampanjen, där markägare som har träsk på sin mark kan stycka upp träsket i kvadrater om 3 x 3 meter och hyra ut till studenter utan att betala skatt. (Idag bor det 3 140 studenter i olika träsk. Många läser såklart till agronomer och lantmätare, men här finns en stor bredd.)

2023 anställs ålfiskaren PM Nilsson som ansvarig för klimat-, miljö-, stads- och landsbygdsfrågor. 

Hattarna pumpade vid starten in 300 miljoner i Timbro

Finansieringen då? Hattarna pumpade vid starten in trehundra miljoner riksdaler i Timbro, på den tiden en svindlande summa. Idag administreras budgeten av några som kallar sig ”Stiftelsen Svenskt Näringsliv”. 

Med tiden har statuterna och principprogrammen förändrats och följt med sin samtid.

I dag, skriver man på sin hemsida, är Timbro primärt ”en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som syftar till att ge elevrådstyper i fluga, med mycket små möjligheter till anställning i kommersiella företag, en chans”. 

Någon kan mena att det sänder dubbla signaler, att vara för ett fritt företagande med seglardojor och fart och fläkt – samtidigt som organisationen är, vad som på hattarnas och mössornas tid kallades för en skyddad verkstad. 

Själv konstaterar jag att det går tillbaka till starten.

Ett bättre sätt att äga vänstern med smarthet och påhittighet finns knappast, än att vara en kravlös, helt bidragsfinansierad verksamhet som samtidigt pratar om hur bra det är med entreprenörer.