Sverige är på väg ut på semester.

Eller, i alla fall den delen av Sverige som har råd.

I veckan intervjuade Arbetet undersköterskan Laila Khalidy som på grund av inflationens el- och matpriser och hyreshöjningar måste lägga semesterplanerna på hyllan.

I stället för bilsemester med sin dotter kommer hon jobba över sommaren, på två jobb.

– Det räcker inte med en lön i dagens samhälle. Är man ett par har man ju två inkomster, så jag får ha två jobb i stället, säger hon.

Laila är inte ensam.

Var tionde helt utan semester

När Arbetet bett Kantar Public undersöka arbetares semesterplaner i kristider svarar nästan hälften att de minskat på sin semester.

Fem procent har ställt in den helt. Sex procent hade inte råd med semester under goda tider heller.

Bland tjänstemän bantar 39 procent på semestern.

Man kan anta att läget dessutom drabbar kvinnor hårdast, så som den drabbat ensamstående Laila Khalidy.

LO släppte nyligen sin årliga Jämställdhetsbarometer som pekar i den riktningen.

Semester är både en klassfråga och en jämställdhetsfråga.

Män som tjänar dubbelt

Den svenska arbetsmarknaden är fortfarande könssegregerad. Kvinnor jobbar med vissa saker och män med andra, både på arbetar- liksom tjänstemannasidan.

Löne- och villkorsgapet finns därför både inom och mellan sektorer.

Den faktiska månadslönen för arbetarkvinnor är enligt barometern strax över 23 000 kronor för arbetarkvinnor. Arbetarmän landar på strax under 29 000. Tjänstemannakvinnor tjänar i snitt 37 352 kronor i månaden medan män i tjänstemannayrken springer ifrån till hela 46 560 kronor i månaden.

I snitt tjänar alltså en man i tjänstemannayrke i snitt dubbelt så mycket som en kvinna i ett arbetaryrke.

En starkt bidragande orsak till de låga lönerna bland arbetarkvinnorna är deltidstjänsterna. Många vill arbeta heltid men får inte. 42 procent arbetar deltid. Bland tjänstemannakvinnor gör hälften så många det.

Men det stannar inte där.

Hinner inte ta rast

Sett till arbetsvillkoren är det arbetarkvinnorna som är i störst behov av semester.

Årets Jämställdhetsbarometer stryker ännu en gång under en tuff yrkesvardag. Om nära hälften av tjänstemännen kan ta en paus från arbetet nästan när de vill under arbetsdagen är situationen raka motsatsen bland arbetarkvinnorna.

Var tredje kvinna kan inte ta korta pauser över huvud taget under arbetsdagen. Till och med kisspauserna är bortrationaliserade i många kvinnodominerade arbetaryrken.

LO kallar detta värdediskriminering. Det vill säga att kvinnors arbete inte värderas i lika hög utsträckning som männens, trots samhällsnyttan.

Rikare på kvinnors bekostnad

Sverige blir, trots allt, rikare, men en allt mindre del av kakan går till arbetande kvinnor.

Minutscheman ska gå ihop, appar ska installeras för att följa hemtjänstpersonal i realtid och städning ska ske snabbare för varje år.

Betalningen för slitet? Hälften så mycket som mellanchefen på vårdbolagen eller kommun som satt ihop excel-arket.

Så tar man två jobb över sommaren istället, när man inte kan veta vad tomaterna kommer kosta i höst.

Ojämlikheten tar nämligen inte heller semester.