Etableringsjobben skulle hjälpa 10 000 arbetslösa – fem år senare har inga fått jobb

Sällan har minerna varit så glada på en pressträff som måndagen den femte mars 2018. Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (S) står och skrattar mellan fackets och arbetsgivarnas företrädare.

På båda sidor om henne pekar mungiporna mot taket.

Fack och arbetsgivare, parterna, har tillsammans tagit fram den subventionerade anställningsformen etableringsjobb som de nu enats med regeringen om att sjösätta.

– En uppvisning i hur den svenska modellen ska fungera, säger Therese Guovelin, vice ordförande i LO.

– Det kommer att fungera mycket bättre när parterna är med och tar ansvar än om de inte hade varit det, säger Ylva Johansson.

– Det här kommer vi att anställa på, säger en positiv Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega.

Flyktingkrisen har skapat behov av nya åtgärder. Förhoppningen är att de nya etableringsjobben ska ge 10 000 nyanlända och långtidsarbetslösa en väg in i arbetslivet.

Styrkebesked från parterna

För arbetsgivarsidan är fördelarna uppenbara – de får sänkta kostnader för att anställa.

Facket som brukar vara mer tveksamma till sådana åtgärder är nöjda den här gången. För att de som deltar i åtgärden ska få utbilda sig på arbetstid, för att lön och statlig ersättning tillsammans ska ge en avtalsenlig lägstalön, för att kollektivavtalsvillkor ska gälla och för att fack och arbetsgivare tillsammans ska kontrollera missbruk.

Viktigt för båda sidor är just att fack och arbetsgivare, parterna, har bestämt innehållet. Allianspartierna har stått vid sidan om förhandlingarna och viftat med ett eget förslag på anställningar där staten skulle ha styrt lönerna.

Men nu visar parterna att det är den svenska modellen, där de sitter vi rodret, som gäller.

Lite smolk i bägaren är möjligen att sådant här tar tid – först från sommaren 2019 ska jobben kunna bli verklighet.

I efterhand framstår det som raketfart – om det hade hänt.

Dröjer på nytt 2023

Idén kom i stället att, under 4,5 år, mörbultas i en lång flippertur. Förra året fick fack och arbetsgivare grepp om den, putsade lite och la den på nytt på regeringens bord. 

Nu skulle de äntligen snart kunna erbjuda en arbetslös ett första etableringsjobb.

– Vår bedömning är att det kommer kunna ske någon gång strax in på 2023, sa Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl på en pressträff i december 2022.

– Förhoppningsvis kan vi rulla i gång på riktigt under våren, instämde LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Men mer än halvvägs genom maj 2023 finns det ännu inget besked om när någon kan söka ett etableringsjobb. Fem år har gått sedan pressträffen 2018. Antalet personer som varit arbetslösa länge nog för att i teorin vara aktuella för insatsen är fler än de var då. 

”Skulle gjort skillnad”

Hade då arbetsmarknaden sett annorlunda ut om etableringsjobben hade kommit på plats 2019?

– Gud ja, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

– Arbetsmarknaden hade definitivt sett bättre ut om vi hade haft etableringsjobben på plats tidigare. Fler hade kommit in i arbete.

Adnan Habibija, utredare på LO, är lite mer försiktig. Han säger att det har skett stora nedskärningar i arbetsmarknadspolitiken. Han pekar bland annat på neddragningar och privatiseringar på Arbetsförmedlingen, som skett parallellt med ett stort inflöde av arbetslösa i spåren av pandemin.

– Det har varit stökigt och oroligt. Det går inte att säga exakt hur mycket avsaknaden av etableringsjobb har bidragit, men stödet i sig till de arbetslösa har blivit väldigt mycket sämre och etableringsjobben skulle ha kunnat mildra de negativa effekterna.

Enkelt för företag

Under åren som runnit förbi har det funnits andra subventioner för nyanlända och långtidsarbetslösa. Nystartsjobb, introduktionsjobb, extrajobb.

– Jag tror att etableringsjobben har mycket större chans att faktiskt ha positiv effekt, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Han pekar på enkelheten.

Statens subvention till etableringsjobben ska betalas direkt till den som jobbar. Det blir minimalt med administration för arbetsgivare som sägs ha skytt en del tidigare anställningsformer på grund av byråkrati. 

En anställning ska kosta runt 9000 för arbetsgivaren, resten står staten för. Sven-Olov Daunfeldt beskriver det som en hög subventionsgrad, vilket han också menar är en framgångsfaktor.

Men nu är han rädd att tiden gör att en stor grupp hamnar så långt från arbetslivet att inga åtgärder kommer hjälpa.

Varför har det tagit sådan tid?

– Det är politiken som har varit saktfärdig.

Vreds ur parternas händer

Sven-Olov Daunfeldt säger att det finns vissa förklaringar. Pandemin. ”Tjorv” med EU-regler. 

– Det har funnits hinder som kan förklara att det har tagit tid, men inte att det har tagit så här lång tid.

En viktig förklaring till tiden som redan gått är också politisk turbulens. Efter valet 2018 gjorde Socialdemokraterna upp med Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna i januariöverenskommelsen. 

Där sades att etableringsjobben skulle införas i juli 2020. Men också att de skulle kunna användas även av bemanningsföretag och arbetsgivare utan kollektivavtal. 

Nu vreds parternas överenskommelse ur händerna på dem, det var ju de som skulle hålla i rodret. Själva innehållet i förändringen var oacceptabelt framför allt för den fackliga sidan.

Hösten 2021 hade en pandemi ritat om verkligheten och en regeringskris fått januariavtalet att falla. Men en sak var konstant: några etableringsjobb var inte införda. 

Nu var S-regeringens besked att de skulle bli verklighet första halvåret 2022 – men inte på bemanningsföretag eller avtalslösa företag, utan enligt parternas modell.

I vårbudgeten 2022 lades 51 miljoner på att genomföra reformen snart. Och i maj samma år godkände EU insatsen. 

Grönt ljus från alla håll.

”Ingen liten grej”

Men än en gång drog det ut på tiden. Först skulle regeringen ändra regler. Sedan skulle parterna ta fram ett slutgiltigt avtal.

Det var det som lades fram i december, på pressträffen där LO och Svenskt Näringsliv trodde på en start tidigt 2023.

Åter betonas betydelsen av att fack och arbetsgivare mejslat fram modellen:

– Det här är första gången parterna i Sverige kommer överens om en sådan här sak och det är ingen liten grej, sa Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl.

När avtalet lades fram sa arbetsmarknadsministern Johan Pehrson (L) att etableringsjobben ”kan bli en viktig del i arbetet för att få fler långtidsarbetslösa och nyanlända i jobb”. Och pengar finns avsatta i budgeten, men parterna bad i december om ändringar i förordningar som inte är gjorda.

På upprepade frågor i riksdagen under våren har Johan Pehrson svarat att insatsen ”kan vara” viktig, men att vidare analys av parternas avtal behövs. Arbetet har sökt honom utan att få någon kommentar om nuläget. 

“Del av pågående förhandlingar”

Däremot har Arbetet tagit del av information som lades ut på Arbetsförmedlingens interna sajt i början av maj.

Arbetsförmedlingen uppges vara redo att ta emot ansökningar, men det sägs ännu vara osäkert när stödet införs. Departementet ska fortsätta utreda kostnaderna och det sägs att ökade anslag för etableringsjobben ”skulle kunna komma med i budgeten för 2024”.

Generellt har den nuvarande regeringen haft fokus på att öka incitamenten för att jobba. ”Med regeringens politik kommer det inte vara lika fett att vara arbetslös”, skrev arbetsmarknadsministern i en uppmärksammad tweet i april.

Sven-Olov Daunfeldt på Svenskt Näringsliv välkomnar ökade drivkrafter för arbete, som sänkt skatt för dem med allra lägst inkomster. Men han betonar samtidigt att det inte går att göra enbart det, att insatser som etableringsjobben också behövs.

Frågan är hur angelägen frågan är för nuvarande regering, med partier som tidigare kritiserat etableringsjobben. Och vars samarbetsparti Sverigedemokraterna kritiserat idén hårt. 

Inför valet förra året sa SD-politikern Magnus Persson, numer ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, till tidningen Arbetsvärlden att han på sikt vill fasa ut alla subventionerade anställningar. Till Arbetet skriver han nu, mer diplomatiskt, att det alltid kommer finnas behov av subventionerade anställningar på vissa delar av arbetsmarknaden. 

Läget för just etableringsjobben vill han inte kommentera, med hänvisning till att de är del av pågående budgetförhandlingar.

”Lite orolig”

– Det är helt nödvändigt att etableringsjobben kommer på plats. Så jag hoppas verkligen att det bara är lite grus i maskineriet, men det är klart att lite orolig är jag, svarar Sven-Olov Daunfeldt på om han är rädd att det inte blir något i slutänden.

– Det är väldigt synd om det inte blir av. Vi har en arbetslöshet dominerad av långtidsarbetslöshet och här finns ett väldigt konkret förslag, så det vore väldigt märkligt. Fack och arbetsgivare har gjort det man kan, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö.

I maj i år har det gått drygt fem år sedan etableringsjobben först lanserades.

Än har inte ett enda av de 10 000 jobben blivit verklighet. Och de arbetslösa lär få vänta ett bra tag till även om politikerna gör sitt – innan någon kan anställas krävs också att fack och arbetsgivare skriver avtal om etableringsjobb för respektive bransch.