Snabblånebolagens strategier – så spårar långivare dig på nätet
De spårar dig när du surfar på nätet, samarbetar med influerare och fortsätter ringa även om du säger nej. Här är några av kreditbolagens aggressiva säljstrategier.
Spårar dig på nätet
När du besöker ett lånebolags sajt på internet så placeras som regel olika tredjepartskakor – små filer som lagrar information om din surfhistorik – på din dator. Kakor från exempelvis Google och Facebook kopplas samman med din webbläsare eller din profil och ger dessa plattformar en detaljerad bild av vad du är intresserad av. Informationen används för att skräddarsy annonser mot specifika målgrupper. Ett lånebolag kan väja att rikta annonser mot personer som har varit inne på dess egen sajt, eller mot alla personer som googlat på låneerbjudanden.
Exakt hur målgruppsanspassningen ser ut vet bara plattformarna och annonsören. Men det finns många vittnesmål om olämpliga upplägg, som att personer som besökt nätcasinon snabbt får lånereklam.
Även det du skriver till vänner i olika chattappar, som Messenger, kan användas för att rikta reklam till dig. Liksom om du besöker olika lånebolags profiler i sociala medier.
Betalda sökträffar på Google
Lånebolagen kan också marknadsföra sig direkt i Google genom så kallade sökordskampanjer. Det innebär att lånebolagen väljer vilka sökord som ska aktivera deras annonser. Sökorden behöver inte handla om lån. Just nu får exempelvis den som googlesöker på ”skjuta upp elräkning” och ”hjälp med elräkningen” upp annonser för lånebolag.
Men självklart handlar sökorden om lån också. Den som googlar ”låna trots betalningsanmärkningar” får upp en rad sponsrade träffar.
Samarbetar med influerare
Influerare når hundratusentals svenskar genom sina poddar och sociala medier. Bland de som gjort reklam för lånebolag finns Alexandra ”Kissie” Nilsson, Carolina Gynning och Isabella Löwengrip.
Ofta har det handlat om att finansiera lyxliv genom lån. När Svenska Dagbladet år 2020 granskade influerarna poddade Alex Schulman om hur han ”ville låna ett par hundra tusen” till en bastu medan Katrin Zytomierska postade Instagraminlägg om att låna för att bygga egen pool. Margaux Dietz poddade om att den ”som har en dejt på gång” kan delbetala krognotan med Klarna.
I åtminstone ett fall visade Svenska Dagbladets granskning ett direkt lagbrott. Instagramprofilen Josefin Nilsson hävdade osant att hon hade lån hos Anyfin, vilket strider mot marknadsföringslagens förbud mot falska påståenden.
Vad betyder begreppen?
Det finns gott om begrepp att hålla reda på för den som försöker navigera i lånedjungeln. Här är några av de vanligaste.
Högkostnadskredit: Snabblån, sms-lån, mobillån eller korttidskredit är olika namn för högkostnadskrediter. Det är lån som beviljas och betalas ut snabbt, där den effektiva räntan är minst 30 procentenheter högre än Riksbankens styrränta.
Konsumentkreditinstitut: Företag som enbart förmedlar krediter till konsumenter, som inte erbjuder sparkonton eller annan bankverksamhet.
Blancolån: Ett lån som inte är knutet till ett specifikt objekt, som en bostad eller en bil. Kallas ofta för privatlån.
Konsumtionslån: Samlingsnamn för alla lån som inte är bolån.
Kortfristigt lån: Ett lån som ska återbetalas inom ett års tid.
Nominell ränta: Den ränta i procent som långivaren tar ut för ett lån.
Effektiv ränta: Den totala kostnaden för lån, ränta och avgifter, uttryckt som en årsränta i procent. Används för att jämföra lånevillkor.
Kreditprövning: Måste göras av alla långivare. Består ofta av en kreditupplysning av ett företag som UC eller Bisnode samt de uppgifter låntagaren själv lämnar.
”Hjälpsamma” låneförmedlare
En central del av de dyra snabblånens ekosystem är låneförmedlarna. Låneförmedlarna agerar mellanhand mellan konsumenten och snabblånebolaget. Tjänsterna är gratis, låneförmedlarna tjänar pengar på provisionen de får för att slussa besökare vidare till banker och konsumentkreditinstitut. Finansinspektionen har varnat för att systemet skapar ”stor risk för intressekonflikter”.
Med formuleringar som ”vi hjälper dig att sänka dina kostnader” framstår låneförmedlarna som hjälpsamma, men deras sajter är ofta fulla av vilseledande formuleringar. ”Många vill komma på fötter igen, och då krävs det långivare som tänker utanför lådan”, skriver en sajt som listar dyra lån för den som har betalningsanmärkningar.
Nästan hälften av alla lån utan säkerhet tecknas genom en låneförmedlare. Långa avbetalningstider gör att lånen som helhet ofta kan bli dyrare, även om månadskostnaden sänks.
Telefonterror
Konsumentverket granskar just nu sex låneförmedlare som anmälts för påstridig telefonförsäljning. Låneförmedlarna Enklare, Låna bra i Sverige, Likvidium, Reducero, Sambla och Zmarta anklagas för att fortsätta ringa kunder som redan sagt nej och krävs på ljudinspelningar av säljsamtalen.
Arbetet testar att påbörja en låneansökan på sajten Sambla. Efter att ha fyllt i de kontaktuppgifter sajten kräver avbryter vi ansökan. Snabbt kommer ett sms som uppmanar att göra klart ansökan. Och redan nästa dag ringer en försäljare från Sambla upp.
Säljsamtal är inte lånebolagens enda kommunikationskanal. När Arbetets reporter testar att ta ett snabblån av konsumentkreditinstitutet Lumify rasslar det till i inboxen. På tio dagar skickar Lumify två sms, tre mejl och en notis. Du kan låna mer pengar, skriver bolaget, om du behöver ”det där lilla extra”.
Så hög ränta är laglig
2018 infördes begreppet högkostnadskredit i lagen. En högkostnadskredit får sedan dess ha en nominell ränta som maximalt ligger 40 procentenheter över Riksbankens styrränta.
Samtidigt infördes ett kostnadstak. Taket innebär att låntagaren aldrig ska behöva betala mer än dubbla lånebeloppet i ränta och avgifter. Den totala kostnaden för ett snabblån på 1 000 kronor får alltså inte bli högre än 2 000 kronor. Kostnader hos Kronofogden ingår inte i taket.
Snabblånebolagen är skyldiga att genomföra en ordentlig kreditprövning innan de beviljar lån, för att säkerställa att låntagaren har möjlighet att betala tillbaka. Men flera myndigheter har varnat för att kreditprövningarna inte håller måttet.
En anledning att snabblånebolagen kommer undan med att ge lån till personer som redan är överskuldsatta är att Sverige inte har något centralt skuldregister. Om kreditprövningarna skulle innehålla uppgifter om alla befintliga skulder skulle många av de lån som i dag beviljas strida mot konsumentkreditlagen.
I juni kommer en offentlig utredning om hur överskuldsättning kan motverkas. En av utredningens uppdrag är att titta på om ett skuldregister kan införas.
