Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

En brittisk antistrejklag kan presenteras redan i dag, torsdag, rapporterar lokala medier. 

I december utlovade premiärminister Rishi Sunak åtgärder mot strejkvågen som skakar Storbritanniens arbetsmarknad.

I en intervju med Daily Mail uttryckte Sunak förhoppningar om att facken skulle vara återhållsamma med strejker över jul- och nyårshelgerna. 

– Men jag är beredd att lägga fram ny lagstiftning nästa år för att skydda människors liv och minimera störningarna som hotar deras försörjning, sade premiärministern då. 

Anställda riskerar sparken

Enligt The Guardian kommer lagen innebära att en ”lägsta servicenivå” införs i sex samhällsviktiga sektorer, däribland sjukvården, järnvägen, skolan och räddningstjänsten. 

Arbetsgivare ska kunna kräva att en viss andel av verksamheten ska fortsätta under strejk – det talas om att 20 procent av tågen ska fortsätta rulla.

Anställda som beordras jobba med hänvisning till ”lägsta servicenivå” riskerar sparken om de inte lyder.    

Sjuksköterskor strejkar i London, Storbritannien, under inflationskrisen.
Sjuksköterskor strejkar i London i december. Strejken var den största i vårdfacket RCN:s historia.

Brittiska företag ska få stämma fack

Företag ska också få rätt att stämma fack som tar ut för många medlemmar i strejk. 

– Den här lagen kommer att ta bort det juridiska skyddet för strejker där fackföreningarna inte respekterar den lägsta servicenivån. Strejkerna kommer att vara olagliga, säger en källa till The Times.

Det ryktas också att varseltiden, alltså hur långt i förväg facket måste förvarna en arbetsgivare om en planerad strejk, ska förlängas till 28 dagar från dagens 14.

Inflationen bakom strejkvåg

Den brittiska strejkvågen inleddes sommaren 2022, när inflationen fick levnadsomkostnaderna att skjuta i höjden. Sedan dess har bland annat järnvägsarbetare, vårdpersonal, renhållningsarbetare, postanställda och lärare strejkat.  

2023 har inletts på samma sätt, med flera strejker i järnvägssektorn. Nya strejker är planerade inom både transport och sjukvården.

Inte sedan ”missnöjesvintern” i slutet av 1970-talet har Storbritannien sett så många arbetsmarknadskonflikter. 

”Ett högt politiskt pris”

Även om förslaget läggs fram under veckan är det osannolikt att lagstiftningen kan träda i kraft innan sommaren, skriver The Guardian.

Arbetarpartiet väntas opponera sig i parlamentet och landets fackföreningar förbereder sig redan på att ta strid mot lagen i domstol

– Våra fackföreningar kommer fortfarande hitta sätt att vidta effektiva stridsåtgärder, men vi kommer att utmana detta juridiskt och vi kommer se till att de betalar ett högt politiskt pris, säger TUC:s, motsvarande brittiska LO:s, nytillträdda ordförande Paul Nowak till Financial Times.  

Strejkvåg i Storbritannien

Strejkvågen i Storbritannien är den största sedan slutet av 1970-talet. Det omedelbara skälet till strejkerna är ökade levnadsomkostnader sedan kriget i Ukraina fått inflationen att skjuta i höjden. Men fackföreningar pekar också på att reallönerna sjunkit under lång tid

Under 2022 strejkade bland annat järnvägsarbetare, vårdpersonal, renhållningsarbetare, postanställda, gränspersonal, lärare, telekomanställda och myndighetspersonal. 

2023 har inletts med nya järnvägsstrejker. Dessutom har trafikinspektörer och offentliganställda strejkat. Den 18 januari inleder sjuksköterskeförbundet Royal College of Nursing (RCN) en andra strejkomgång. Under den första, i mitten av december, lade runt 100 000 sjuksköterskor ned arbetet. 

Sedan 2016 måste brittiska fack inom ”samhällsviktiga sektorer” anordna medlemsomröstningar för att få strejka. Hälften av medlemmarna måste delta i omröstningen för att resultatet ska vara giltigt och minst 40 procent måste säga ja.     

I november röstade 70 procent ja till att strejka när järnvägsfacket RMT anordnade omröstning. På facket PCS, som organiserar myndighetstjänstemän, röstade 86 procent för strejk.  

Källor: Guardian, TUC