KOMMENTAR. Sverigedemokraterna vill inskränka yttrandefriheten, förbereda en Swexit, stärka svenskheten och göra symbolfrågor mer framträdande.

Det framgår av en motion till riksdagen som lämnades in den 22 november. Den kan läsas som en provkarta över i vilken riktning SD vill stöpa om landet. 

Motionen, med ändringar partiet vill göra i regeringsformen, är undertecknad av de enskilda riksdagsledamöterna Matheus Enholm, Fredrik Lindahl, Lars Andersson och Victoria Tiblom. Men Sverigedemokraterna har år efter år lämnat in liknande motioner med olika signaturer.

Skillnaden mot tidigare är att årets grundlagsmotion behöver tas på större allvar. Sverigedemokraterna är inte längre oberörbar opposition, utan ett samarbetsparti till regeringen som kan ställa krav för att inte avsätta den. De är också det största partiet i regeringsunderlaget.

Så här vill de – i nutid, inte i sitt Bevara Sverige Svenskt-förflutna – att Tidöpartierna förändrar Sverige. Tiden är mogen, anser Sverigedemokraterna.

SD tar sikte på folkstyret

Först tar de sikte på folkstyret. Men vilket folk? Det står ju bara folket i lagen, hur ska man veta vilket folk det är som ska styra? Det kanske är norrmännen? Eller afghanerna.

Så för säkerhets skull ska den offentliga makten inte ”kunna utgå från något eller några andra länders folk”, skriver de. Många har nog tänkt på det som underförstått, men Sverigedemokraterna tar inga risker. Regeringsformen ska ha en portalparagraf med en berättelse ”om Sverige som land och svenskarna som folk”.

Kanske kan Mattias Karlsson få formulera något om ”den orubbliga envisheten, övertygelsen, offerviljan och ledarskapet hos en liten skara patrioter”?

Frihet från diskriminering

Sedan riktar de in sig på rätten till frihet från diskriminering. Religionstillhörighet är faktiskt en diskrimineringsgrund, påpekar de, trots att det finns samfund som ”är både våldsbejakande och extremistiska”.

I Sverige är inte diskriminering utifrån politisk åskådning förbjuden. Det vill SD ändra på – kanske för att Richard Jomshof har fått sparken som lärare två gånger för att han är med i partiet. Sverigedemokrater känner sig ibland, rätt eller fel, särbehandlade på grund av sitt engagemang.

När de ändå föreslår Lex Jomshof vill de få in svenskhet som diskrimineringsgrund: ”ingen får särbehandlas eller diskrimineras på grund av att denna betraktas av sig själv eller av andra som svensk”.

Grupper SD uppfattar som osvenska ska inte har några särskilda fördelar. Därför vill motionärerna stryka en formulering om att minoriteters kultur- och samfundsliv ska främjas. Det försvårar nämligen ”den självklara principen” att invandrare ska ”assimileras, inte integreras”. 

Principen är nu inte så självklar utanför SD-sfären. Övriga partier brukar nämligen prata om just integration.

Assimilation gäller inte bara invandrare

Men för SD är målet om assimilation så viktigt att det inte enbart gäller invandrare. ”Också många svenskar skulle behöva utsättas för assimileringspolitik”, sa partiledaren Jimmie Åkesson 2013. Vad det innebar och hur det skulle gå till klargjordes aldrig.

Partiet lutar sig i motionen mot en uppfattning om stolta traditioner. Helgdagarna ska därför skrivas in i regeringsformen. Alla utom första maj. Man får förmoda att det ses som sossarnas helgdag. 

Helgdagar ska vara en angelägenhet för hela folket, förlåt, hela svenska folket. Då duger inget mindre än Engelbrektsdagen den 27 april. Den ska ersätta första maj.

Jaså, du firar inte Engelbrekt Engelbrektsson? Det kommer du att göra när han har fått sin helgdag och du är assimilerad. Än så länge är det bara en populär dag bland nynazister. För dem är han en närmast mytologisk karaktär som ledare av upproret mot Erik av Pommern och Kalmarunionen på 1400-talet.

Men SD verkar inse att riksdagen kan bli svårflörtad om Engelbrekt, så de lanserar även ett alternativ. Att helt enkelt döpa om första maj till Valborgsdagen. Den är ju i alla fall ”en angelägenhet för hela det svenska folket”.

Jordnära om EU:s roll i grundlagen

Mer jordnära föreslår motionen att EU:s roll ska bort ur grundlagen. Man vill skapa möjlighet för ett snabbt utträde ur unionen om andan faller på. För att ytterligare markera mot EU ska den svenska kronan grundlagsskyddas.

När det gäller statschefen vill Sverigedemokraterna se en grundlagsfäst kröningsritual och en tvingande lag om att en ny kung eller drottning ska utses om Bernadotte-ätten skulle dö ut. Man kan undra vem som skulle passa som kung då.

Flaggning hinner de förstås avhandla. Myndigheter ska förbjudas att flagga med andra flaggor än den svenska, regionala flaggor, gästflaggor eller myndigheternas egna symboler. 

EU-flaggor göre sig icke besvär och man får förmoda att förbudet mot ”politiska och ideologiska flaggor” är tänkt att stoppa sådant som pride-flaggan, som SD brukar karaktärisera som politisk.

Den som skändar den svenska flaggan uttrycker självklart missaktning mot Sverige och svenskarna. Handlingen bör därför kriminaliseras, hävdar partiet. Någon måtta får det faktiskt vara på yttrandefriheten i det här jävla landet.

SD har nyckel till regeringsmakten

Man kunde skratta åt mycket av detta när SD var nya i riksdagen och när de ännu var i opposition. Men just nu sitter partiet på nycklarna till regeringsmakten. 

Det är i det ljuset man bör se att partiet vill inskränka yttrandefriheten, lyfta högerextrema märkesdagar, ta steg mot EU-utträde, motverka integrationen och göra det övertydligt att det svenska folket minsann består av svenskar på ett sätt som klingar av partiets gamla slagord ”Sverige åt svenskarna”. Som för övrigt är lånat av det gamla nazistpartiet SSS. 

Motionen på riksdagens hemsida lär inte gå igenom i befintligt skick. Men Sverigedemokraternas förhandlingsvinster i Tidöavtalet är välkända, med stora framgångar inom bland annat migrations- och klimatpolitiken.

Så vad är nästa steg? Vad kommer de att driva i kommande förhandlingsomgångar?

Svantesson: SD har mognat

”Sverigedemokraterna har mognat som parti”, uttryckte Moderaternas Elisabeth Svantesson för ett år sedan.

Liberalernas Johan Pehrson ser dem visserligen mer som en ”brun sörja” som vill ”en massa sjuka saker”.

Fast när han tänker efter var han inte med när de bildades, så han har egentligen ”ingen aning”. 

Han kan ju alltid läsa valfri bok om historien. Eller den här grundlagsmotionen, för att se vilken riktning de vill ta landet i nu.

Frågan är vad Tidöpartierna går med på när SD skärper kraven för att fortsätta stödja regeringen.