20 miljarder kommer kommunerna och regionerna att gå back under det närmaste året. Statsbidragen urholkas och skatteintäkterna krymper. Inflationen skenar och kostnaderna för barnomsorg, skola och äldreomsorg ökar helt enkelt mer än inkomsterna.

Samtidigt föds det fler barn. De äldre blir fler. Kraven på välfärden ökar. Nu riskerar de höjda räntorna att leda till att fler kommuner måste skjuta upp investeringar och avstå från att bygga eller renovera skolor, äldreboenden, vattenverk, bostäder, elnät och annat viktigt.

Svälter staten

I veckan berättade SVT ändå att statens skuld hamnar på rekordlåga 29,5 procent av BNP. När statsskulden blir så låg måste regeringen enligt budgetreglerna förklara för riksdagen varför man inte gjort av med pengarna i stället.

Ekonomer har i årtal frågat sig vilka motiv regeringarna Reinfeldt, Löfven och Andersson haft för att inte satsa mer, särskilt under perioden då räntorna låg under nollpunkten och staten fick betalt för att låna till investeringar.

Man hoppas att Elisabeth Svantesson har bra förklaringar till varför hon tänker fortsätta svälta staten.

Snart bor det 11 miljoner människor i det här landet. Städerna växer och nyindustrialiseringen sköljer över Bergslagen och Norrland. Järnvägsnätet och vägnätet måste byggas ut. Socialförsäkrings- och pensionssystemet måste få mer resurser. De unga måste ha någonstans att bo. Skolans förfall måste hejdas och vändas. Arbetslösheten måste knäckas.

Statsskulden kan inte få avgöra

Sedan har vi då klimatomställningen. Sverige har förbundit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser till nettonoll år 2045. Enligt Klimatpolitiska rådet behöver utsläppen minska med uppemot 10 procent per år. Det kommer kräva enorma resurser.

Allt det här är sant även om det råder lågkonjunktur. Bara genom att behålla statsskulden på dagens nivå och alltså varken öka eller minska den skulle ge över 100 miljarder extra till välfärden, enligt en uträkning från LO-ekonomerna. Det kan hur som helst inte vara ­storleken på statsskulden eller andra bokföringsmål som avgör hur stora investeringar som ska göras. 

Inte när välfärden går på knäna, massarbetslöshet råder och klimatkollapsen står för dörren.