Fackledaren vill få H&M att sluta köpa från diktaturens Myanmar

När Arbetet Global träffade Khaing Zar förra hösten talade hon om att militärjuntans dagar var räknade.

Men generalerna i Naypyidaw har inte fallit. I stället har massprotesterna slagits ned och motståndet alltmer fått karaktären av ett inbördeskrig. 

– Jag sade att vi kunde besegra dem inom ett år om vi fick internationellt stöd, men det fick vi inte, säger hon.

Khaing Zar befann sig utomlands när militären tog makten i Myanmar den 1 februari 2021. Juntan har dragit in hennes pass och en arresteringsorder väntar om hon försöker återvända hem. Industrifacket IWFM som hon leder har förbjudits.  

– I fjol kunde vi ha stora demonstrationer. Det går inte längre. När arbetare organiserade sig mot kuppen så gav fabrikerna listor med namn på fackledare till militären. Militären letade upp och dödade många, säger Khaing Zar.

Indirekt stöd till Myanmars junta

Trots brutaliteten är juntans grepp om landet svagt, menar Khaing Zar. Och ekonomiska påtryckningar skulle kunna knuffa maktbalansen till demokratirörelsens fördel. 

Ett krav är att EU ska dra in Myanmars förmånliga handelsstatus. Landet omfattas av initiativet EBA – everything but arms (allt utom vapen) – som innebär att fattiga stater kan exportera tullfritt till Europa. 

Ett annat krav är att utländska modebolag slutar handla med Myanmar.

– I stället för att hjälpa demokratirörelsen så stöttar EU och modebolagen indirekt diktaturen. Folket i Myanmar erkänner inte militärregeringen, men det gör de utländska företagen, säger Khaing Zar.

I Sverige för att pressa H&M

Khaing Zar besöker Sverige för att sätta press på H&M att lämna Myanmar. Efter intervjun med Arbetet Global träffar hon, tillsammans med Unionen och IF Metall, representanter för den svenska modejätten. 

– Det var ett bra möte. Jag tycker att H&M lyssnade noga utan att det fattades något beslut, säger Unionens internationella sekreterare Magnus Kjellsson efteråt. 

– Vår förhoppning är att H&M och andra klädmärken verkligen noga överväger om de ska stanna kvar i Myanmar. Från Unionens sida ser vi inte att det är möjligt att upprätthålla de anställdas säkerhet eller fackliga rättigheter i den kontexten.

H&M: ”Ett pågående arbete”

H&M har sedan 2015 ett globalt ramavtal med IndustriAll, det globala industrifack där både IF Metall och Unionen är medlemmar. Enligt avtalet ska H&M ”aktivt använda allt sitt inflytande” för att säkerställa att underleverantörer respekterar fackliga rättigheter. 

Arbetet Global frågar om fortsatt handel med Myanmar är förenlig med ramavtalet.  

”Syftet med ramavtalet, och det vi och IndustriAll förbinder oss till, är att arbeta tillsammans för goda arbetsvillkor och facklig organisering. Det är ett pågående arbete där vi hanterar olika utmaningar i olika länder”, svarar H&M:s Julia Bakutis, expert på arbetsmarknadsrelationer, via mejl. 

H&M köper från Myanmar igen

Kort efter militärkuppen slutade H&M att köpa från underleverantörer i Myanmar, men i maj 2021 meddelade företaget att det återigen skulle börja lägga beställningar.

I dag köper H&M enligt sin offentliga leverantörslista av 42 textilfabriker, fördelade på 29 företag, i Myanmar. 

”I den situation som råder i Myanmar är det viktigare än någonsin att arbeta tillsammans och vi uppskattar den roll som vårt ramavtal kan spela”, kommenterar Julia Bakutis. 

Föddes i diktatur

För Khaing Zar fortsätter demokratiarbetet i exil. Hon föddes i en diktatur. Efter några år av relativ frihet styrs hennes hemland återigen av militären.  

Spelare som EU och internationella handelspartners har möjlighet att påverka utvecklingen, säger Khaing Zar. Tills dess kommer eskaleringen att fortsätta. 

– Det är redan en väpnad konflikt. Hundratals ungdomar och arbetare som tvingades fly när militären slog ned demokratirörelsen skaffar sig militär träning nu. De återvänder till sina byar och bildar lokala självförsvarsstyrkor.