Förra hösten reste handelsminister Anna Hallberg (S) till USA för att träffa amerikanska ministerkollegor. Ambitionen var att värva USA till Global deal.

– Detär min förhoppning. Det känns inte ouppnåeligt, sade Anna Hallberg då.

Ett år senare kommer nu beskedet att USA ska ansluta sig. 

”USA har, genom sitt arbetsmarknadsdepartement, meddelat sin intention att gå med i Global Deal. Det formella beslutet är ännu inte fattat men väntas i närtid. Anslutning till Global deal kan då ske under hösten”, skriver Anna Hallberg till Arbetet Global.  

Beskedet är en välkommen framgång för tidigare statsministern Stefan Löfvens prestigeprojekt som lanserades redan 2016 men mötts av ljumt intresse internationellt. 

 ”Med tanke på att USA är världens största ekonomi skulle deras anslutning till Global Deal vara oerhört positivt”, skriver Anna Hallberg. 

Vad kommer det här att innebära för Global Deal?
”Att USA blir en del av Global Deal bidrar till en starkare global plattform och större möjligheter att lyfta fram värdet av social dialog och samarbete mellan arbetsmarknadens parter i USA och andra länder i regionen”, skriver Anna Hallberg. 

Och omvänt, vad kommer det här att innebära för USA, ett land där facken verkar i ett ganska tufft klimat?
”USA har, genom president Biden, tagit flera initiativ för att stärka fackliga organisationer och arbetstagare globalt. Att vara en del av Global Deal skulle vara en tydlig markering som erbjuder en plattform för dialog och lärande och en möjligheter att stärka den sociala dialogen.”

Global deal

Global deal är tidigare statsministern Stefan Löfvens initiativ för att sprida den svenska modellen internationellt. 

Ambitionen är att globaliseringens fördelar och vinster ska komma fler till del. Vägen dit ska gå genom en utökad social dialog, alltså partsförhandlingar. 

Hittills har 24 länder, 38 fackliga organisationer samt 46 storföretag och arbetsgivarorganisationer anslutit sig. Dessutom finns 22 ideella partners som svenska Union to Union och FN-organet ILO.   

Global deal har fått kritik för att stater som Kambodja och Bangladesh, som regelbundet attackerar fackföreningar, tillåts vara med.