Enkät: Vad vill riksdagspartierna göra med biståndet?
Ska biståndet kunna finansiera flyktingmottagande? Ska inriktningen förändras? Och hur blir det med enprocentsmålet? Inför riksdagsvalet tar Arbetet Global tempen på partiernas biståndspolitik.
2022 var ett omtumlande år för svenskt bistånd. Vad väntar efter valet?
2022 har varit ett omtumlande år för svenskt bistånd. Den socialdemokratiska regeringen gjorde rekordstora så kallade avräkningar för att finansiera flyktingmottagandet från Ukraina.
I vårbudgeten omfördelades 9,2 miljarder kronor. Det innebar att Sverige med god marginal blev det största mottagarlandet av svenskt bistånd.
4,2 miljarder av dessa har återförts eftersom färre flyktingar än vad Migrationsverket förutspått sökte sig till Sverige.
Att använda biståndsmedel för att finansiera flyktingmottagande är kontroversiellt och synen på avräkningar skiljer sig åt, både inom de rödgröna och bland oppositionspartierna.
Men det är inte den enda stridsfrågan. Inom biståndssektorn finns en djup oro för att en borgerlig regering skulle avskaffa enprocentsmålet – den linje som säger att 1 procent av Sveriges bruttonationalinkomst ska gå till bistånd.
Med en knapp vecka kvar till valet har Arbetet Global frågat vad riksdagspartierna egentligen vill i biståndspolitken.
Vi vill stimulera näringslivet och privata aktörer att investera i hållbar utveckling.
Centerpartiet – Kerstin Lundgren
Stöder ni enprocentsmålet?
– Ja, Centerpartiet stöder enprocentsmålet.
Ska biståndet kunna användas för att finansiera flyktingmottagande i Sverige?
– Det ska kunna göra det men på miniminivå och restriktivt utifrån de DAC- regler* som finns kring avskrivningar.
Vill ni förändra biståndet på något annat sätt?
– Jämställdhet måste genomsyra allt bistånd men i övrigt ser vi att Sverige kan göra störst skillnad på områdena hållbara jobb, klimatomställning och grön energi samt demokratisk utveckling och rättsstatens principer.
– Vi vill också att biståndet i större utsträckning inriktas på att mobilisera ett bredare engagemang och kostnadsdelning med det civila samhället genom att öka resurserna till det bilaterala biståndet. Därtill vill vi att biståndsbudgeten används till att stimulera näringslivet och privata aktörer att investera i hållbar utveckling genom att exempelvis dela finansiella risker.
*DAC är biståndskommittén inom det ekonomiska samarbetsorganet OECD.
Ett tak för avräkningar bör sättas på högst 10 procent, inte 38 procent under en högkonjunktur som S gjorde.
Kristdemokraterna – Gudrun Brunegård
Stöder ni enprocentsmålet?
– Ja, Kristdemokraterna står upp för ett enprocentåtagande för långsiktigt och planerbart bistånd.
Ska biståndet kunna användas för att finansiera flyktingmottagande i Sverige?
– Nej. Endast i undantagsfall ska det kunna användas för flyktingmottagande i Sverige, såsom vid en mycket stor flyktingkatastrof som inträffar i en djup lågkonjunktur. Under sådana förutsättningar bör ett tak för avräkningar sättas på högst 10 procent av biståndsramen, inte 38 procent under en högkonjunktur, som Socialdemokraterna gjorde i våras.
Vill ni förändra biståndet på något annat sätt?
– Kristdemokraterna vill och i enlighet med OECD-DAC:s rekommendationer effektivisera biståndet och se över bredden på tematiska prioriteringar.
– De genomgripande perspektiven bör begränsas till de tidigare gällande – fattiga människors perspektiv och rättighetsperspektivet, med särskilt fokus på barns rättigheter. Även funktionsnedsattas rättigheter måste värnas.
Demokrati bör vara ett övergripande mål både i den svenska utrikespolitiken och för biståndet.
Liberalerna
Stöder ni enprocentsmålet?
”För oss i Liberalerna är det en självklarhet att försvara enprocentsmålet. Utöver det vill vi avsätta medel från beredskapskrediten till förmån för det akuta biståndet till Ukraina och vi verkar även för ett högt och ambitiöst bistånd från EU, inklusive klimatbistånd.”
Ska biståndet kunna användas för att finansiera flyktingmottagande i Sverige?
”Avräkningar i biståndet kan vara motiverat i krisläget men vi är principiellt kritiska till avräkningar så som de får göras i dag. Därför vill vi ändra i reglerna. I det nu aktuella läget vill vi skjuta till pengar från Sveriges beredskapsreserv i additionellt stöd till Ukraina.”
Vill ni förändra biståndet på något annat sätt?
”Vi i Liberalerna lägger mycket vikt vid demokratibiståndet. […] Demokrati bör vara ett övergripande mål både i den svenska utrikespolitiken och för biståndet, och vi måste minnas att demokratiutveckling får många positiva följdeffekter för till exempel fattigdomsbekämpning.”
Arbetet Global har sökt Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forsell. Partiet har svarat via sin presstjänst.
Vi har föreslagit att biståndet i detta läge behöver öka till 1,25 procent av BNI.
Miljöpartiet – Maria Ferm
Stöder ni enprocentsmålet?
– Ja, Miljöpartiet står upp för att biståndet och enprocentsmålet ska värnas. Vi har dessutom föreslagit att biståndet i detta läge behöver öka till 1,25 procent av BNI. I en tid som är mer brutal med flera parallella kriser som innebär ett ökat humanitärt lidande och större behov runt om i världen krävs mer solidaritet, inte mindre.
Ska biståndet kunna användas för att finansiera flyktingmottagande i Sverige?
– Nej, vi vill att avräkningarna minimeras. Den socialdemokratiska regeringen har presenterat historiskt stora avräkningar på biståndet. Biståndet minskas alltså bakvägen genom att regeringen omfördelar pengar som ska gå till världens mest utsatta till statens kostnader för flyktingmottagande i Sverige. Miljöpartiet är djupt kritiska till detta.
Vill ni förändra biståndet på något annat sätt?
– Miljöpartiet vill, utöver att höja nivån till 1,25 procent av BNI, att Sverige ska fortsätta driva en feministisk utrikespolitik som sätter fokus på kvinnors rättigheter och att Sverige ska vara en ledande kraft i den globala klimatomställningen och investera i klimat- och miljöarbete i fattiga länder.
Sidas medarbetare känner en press att generera större utbetalningar för att uppnå enprocentsmålet.
Moderaterna – Helena Storckenfeldt
Stöder ni enprocentsmålet?
– Vi stöder inte enprocentsmålet. Biståndet bör fokusera på resultat i stället för utbetalningsmål. Vi vill ge en fyraårig budgetram, det skulle ge bättre långsiktighet, och anser att nivån bör ligga på FN:s rekommendation om 0,7 procent av BNI.
Ska biståndet kunna användas för att finansiera flyktingmottagande i Sverige?
– Ja. Vi har sett behovet med de ukrainska flyktingarna och det har skett helt enligt OECD-DAC:s regler.*
Vill ni förändra biståndet på något annat sätt?
– Vi vill minska det multilaterala biståndet. Självklart ser vi att kärnstöd är viktigt för att FN-organen ska fungera men Sverige kan inte vara en så stor givare som i dag, vi behöver vara fler som bidrar.
– Sverige ska göra det vi är bra på med fokus på tillväxt. Riksrevisionen har visat att Sidas anställda inte använder garantiinstrument, som mikrolån till företagare i utvecklingsländer lika mycket som man skulle kunna göra. Medarbetarna känner en press att generera större utbetalningar för att uppnå enprocentsmålet, i stället för att fler kvinnor på landsbygden får tillgång till mikrolån och exempelvis kan köpa en ko och starta ett företag.
Vi accepterar avräkningar men det ska användas restriktivt.
Socialdemokraterna – Anders Österberg
Stöder ni enprocentsmålet?
– Vi står upp för att biståndet ska uppgå till en procent av BNI och användas till långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.
Ska biståndet kunna användas för att finansiera flyktingmottagande i Sverige?
– Vi accepterar avräkningar enligt OECD-DAC:s riktlinjer, men det ska hanteras restriktivt.
– Kostnader för mottagande av asylsökande och skyddsbehövande från låg- och medelinkomstländer kan under första året i mottagarlandet räknas med i biståndet på humanitära grunder. En sådan avräkning från biståndet har gjorts sedan 90-talet.
Vill ni förändra biståndet på något annat sätt?
– Den socialdemokratiska regeringen har antagit en feministisk utrikespolitik som bland annat ska arbeta för att bistånd, mer strategiskt, ska främja jämställdhet och kvinnors/flickors rättigheter. Regeringen har fördubblat Sveriges humanitära bistånd till Ukraina för att hjälpa utsatta människor och för att lindra nöd till följd av kriget. Regeringen har också bidragit till införande av sexualundervisning i skolan i 21 länder i Afrika.
Biståndet ska inte göda korruption eller gå till terrorism.
Sverigedemokraterna – Aron Emilsson
Stöder ni enprocentsmålet?
– Nej, vi vill i ett första steg minska biståndet till 0,7 procent av BNP.
Ska biståndet kunna användas för att finansiera flyktingmottagande i Sverige?
– Ja, den möjligheten måste finnas som en konsekvens av det omfattande flyktingmottagandet 2015 och därefter.
Vill ni förändra biståndet på något annat sätt?
– Ja, biståndet ska inte göda korruption eller gå till terrorism. Det finns mottagare som exempelvis UNWRA* som vi vill dra in biståndet för.
*UNWRA är FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar.
Vi vill se ett särskilt klimatbistånd utöver enprocentsmålet.
Vänsterpartiet – Yasmine Posio
Stöder ni enprocentsmålet?
– Ja! Vänsterpartiet vill att enprocentsmålet ska vara ett golv som biståndet inte får understiga. Vi vill också se ett ytterligare klimatbistånd utöver det.
Ska biståndet kunna användas för att finansiera flyktingmottagande i Sverige?
– Vänsterpartiet är kritiskt mot systemet med avräkningar och inte minst bristen på transparens och insyn. Regeringen har minskat biståndet enormt i och med de avräkningar man aviserade i vårbudgeten. Det är ansvarslöst och drabbar de som har det allra tuffast.
Vill ni förändra biståndet på något annat sätt?
– Vi vill bland annat se ett särskilt klimatbistånd utöver enprocentsmålet. Vi menar att Sverige behöver bli bättre på att stödja organisationer som tvingas gå under jorden, som till exempel hbtqi-aktivister som verkar i länder där det är olagligt.
– Det finns också annat än bistånd som är viktigt inom utvecklingspolitiken, som till exempel att Sverige driver på human rights due diligence* och ett stopp för skatteflykt och skatteundandragande.
*Human rights due diligence innebär att företagen blir skyldiga att genomföra risk- och konsekvensanalyser för mänskliga rättigheter.
