”Svenska företag beter sig värre i Turkiet än hemma”
Återigen finns Turkiet med på världsfackets lista över världens tio värsta länder för arbetare.
”Vi brukade vara det enda landet från Europa nu har vi fått konkurrens från Belarus”, säger Kıvanç Eliaçık på centralorganisationen DİSK.
I början av 2022 genomförde metallarbetare på bildelstillverkaren Farplas sydöst om Istanbul en endagsstrejk för högre löner. Arbetsgivaren svarade med att godtyckligt sparka 150 anställda.
När de anställda återigen stoppade produktionen, denna gång för att avskeden skulle hävas, stormades fabriken av polis som gick till angrepp med pepparsprej. 106 anställda och två fackliga representanter greps.
Turkiska fack ”vana” vid gripanden
Polisattacken lyfts fram i världsfacket Itucs årliga rapport om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Men enligt Kıvanç Eliaçık, internationell sekreterare på den turkiska centralorganisationen DİSK, är liknande händelser vardagsmat.
– När kollegor i väst hör om gripanden blir de chockade, men vi är vana vid det. Jag blir aldrig förvånad när jag hör att en kamrat till mig har gripits, säger han.
– Alla fackliga rättigheter kränks. Strejkrätten är skyddad i Turkiets grundlag, men i praktiken är strejker nästan förbjudna.
129 länder stoppade strejker
Enligt världsfacket kränktes strejkrätten under fjolåret i 129 av de 148 länder som ingår i rapporten, motsvarande 87 procent. Det är den högsta siffran sedan mätningarna inleddes 2014.
– Jag tycker att det är ett ganska bra mått på hur väl de fackliga rättigheterna fungerar i praktiken, säger Maria Nyberg, generalsekreterare på de svenska fackens biståndsorganisation Union to Union.
– Att skriva lagarna är ett första steg men sen ska de tillämpas och med strejkrätten ställs saker på sin spets.
Dåligt år för arbetsrätten
Rapporten visar på bottensiffror för flera andra rättigheter i arbetslivet.
Bland annat utsattes arbetstagare för godtyckliga gripanden i 47 procent av länderna medan rätten att fritt gå med i en fackföreningen kränktes i 77 procent.
Maria Nyberg är inte överraskad.
– Det här var ett år då vi inte blev förvånade att siffrorna försämras. Vi har sagt under hela pandemin att det finns arbetsgivare och länder som kommer att utnyttja detta till sin fördel.
Belarus gör Turkiet sällskap
Turkiet brukar vara enda europeiska stat på världsfackets lista över de tio värsta länderna, men har sedan i fjol sällskap av Belarus. Där har president Aleksandr Lukasjenko efter demokratiprotesterna hämnats genom att attackera facken.
Att läget för de fackliga rättigheterna försämras sammanfaller med en global nedgång i demokrati.
– Föreningsrätten och mötesfriheten står inte högt i kurs i Turkiet. Men det är inte bara arbetare som drabbas, säger Kıvanç Eliaçık.
– I förrgår greps 300 personer under ett fredligt Pridefirande i Istanbul. Om kvinnorörelsen demonstrerar kommer feminister att gripas, samma sak för miljörörelsen. Turkiet är inte en bra plats för idéer.
Konflikt med svenska företag
Kıvanç Eliaçık poängterar att det inte enbart är staten och inhemska företag som står för övergreppen.
– Vi ligger i konflikt med flera svenska företag. Svenska företag beter sig värre i Turkiet än hemma, säger han.
– De är fackvänliga och respekterar arbetsrätten på hemmaplan, men här i Turkiet försöker de krossa facken.
Han säger att läget i landet gradvis har blivit värre. Det handlar om den ekonomiska krisen, men också om ett auktoritärt styre som vänt sig bort från Europa.
– När Turkiet förhandlade om EU-medlemskap var fackliga rättigheter en av frågorna. Men Turkiet bryr sig inte om EU längre så vår regering struntar i arbetsrätten nu.
För svensk del har relationen till Turkiet samtidigt fått ny och större betydelse i och med regeringens Natoansökan.
– Turkiet finns med på listan över de tio värsta länderna. Med tanke på de samtal vi har med Turkiet nu hoppas jag att Sverige fortsätter vara en självständig röst sätter tryck i den här typen av frågor, säger Maria Nyberg.
Världsfackets värstinglista
Världsfacket Ituc sammanställer sedan 2014 sitt så kallade globala rättighetsindex som mäter hur väl de mänskliga rättigheterna respekteras i arbetslivet.
I indexet ingår indikatorer som kränkningar av strejkrätten, föreningsfrihet, rätt att förhandla kollektivt samt våld mot arbetstagare och fackligt aktiva.
Uppgifterna bygger på enkätsvar från 331 fackföreningar i 148 länder. Mätperioden sträcker sig från april 2021 till mars 2022.
I årets rapport får enbart nio länder toppbetyget 1. Förutom Sverige och de övriga fyra nordiska länderna är det Irland, Italien, Tyskland och Österrike.
Källa: Ituc