Arbetet Global

Arbetet Global är ett projekt som delfinansieras av Union to Union.

I åratal har Sverige spjärnat emot alla planer på att EU ska bestämma om svenska löner. Men i december 2021 svängde regeringen och accepterade en kompromiss mellan EU-länderna.

Enligt kompromissförslaget skulle det kommande EU-direktivet bli ett ramverk där modeller som den svenska respekterades.

Även om ministerrådets förslag inte var bra skulle det gå att leva med, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

– Men det som nu ligger på bordet är sämre, på många punkter.

Den fackliga organiseringen undermineras

LO har visserligen inte fått läsa exakt vad EU-kommissionen, EU-parlamentet respektive EU:s råd (det vill säga medlemsländernas regeringar) utgår från när de sätter sig för att slutförhandla EU-direktivet på måndag. Men genom läckta dokument går det att ana konturerna.

Risken är uppenbar att anställda i EU-länderna kommer att ha rätt till konkreta lönenivåer med stöd av direktivet, säger Torbjörn Johansson.

Det kan låta bra, men ur de svenska fackens perspektiv är det illavarslande.

– Om alla som inte är med i facket får rätt till en minimilön finns det inte mycket anledning att gå med i facket. Den fackliga organiseringen undermineras. Vi blir mer och mer lika Frankrike och Rumänien, säger Torbjörn Johansson.

Men direktivets förespråkare säger ju att det ska stärka kollektivavtalen och gynna förhandlingar mellan fack och arbetsgivare?
– Det står att staten ska vidta åtgärder om kollektivavtalstäckningen i ett land sjunker under en viss gräns. Men jag tror inte att regeringarna kommer att mana facken att ta till stridsåtgärder för att få teckna avtal. I stället kommer de kollektivavtal som finns att allmängiltigförklaras, svarar Torbjörn Johansson.

Att ett kollektivavtal allmängiltigförklaras betyder att staten bestämmer att det ska gälla i hela branschen. Även det skulle försvaga parterna på arbetsmarknaden, enligt LO:s sätt att se det.

”De är tokiga på riktigt”

Av de tre parter som förhandlar om det nya direktivet vill EU-parlamentet gå längst.

– De är tokiga på riktigt. De vill ha lönenivåer i direktivet, och böter för arbetsgivare som bryter mot det. Ett helt överstatligt system för löner, säger Torbjörn Johansson.

EU-parlamentet vill att direktivet också ska innehålla regler om vilken rätt facket har att förhandla – saker som i dag regleras i medbestämmandelagen.

– Med en ”EU-mbl” kommer EU-domstolen att bestämma i de här frågorna.  Vi kommer på sikt få regler om att stridsåtgårder måste stå i proportion till sitt syfte, så som de har i andra europeiska länder där de inte kan konflikta, utan bränner bildäck på stan i stället, säger Torbjörn Johansson.

Svenska modellen hotad

LO:s avtalssekreterare är pessimistisk om framtiden för svenska systemet där fack och arbetsgivare förhandlar fram villkoren.

På frågan vad den bästa utgången av måndagens förhandling skulle vara svarar han: ”Att alla blir osams och inte vill prata med varandra igen på tio-femton år”.

– Jag jämför gärna den svenska modellen med en handelsträdgård där facken rensar ogräs, arbetsgivarna vattnar och Medlingsinstitutet klipper buskarna och jämnar av kanterna. Allt är inte perfekt, men det fungerar väl, säger Torbjörn Johansson.

– Nu kommer EU och öser en hel lastbil med mördarsniglar över alltihop. Handelsträdgården kommer inte att överleva.

Processen

Den 28 oktober 2020 lade EU-kommissionen fram ett förslag till EU-direktiv om minimilöner.

Därefter diskuterade EU-parlamentet respektive EU:s ministerråd (arbetsmarknadsministrar från de olika EU-länderna) hur de vill att direktivet ska se ut.

I januari i år inleddes så kallade trilog-förhandlingar, alltså förhandlingar mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och EU:s råd (som företräds av ordförandelandet Frankrike).

Den 6 juni hålls den sista, avslutande trilog-förhandlingen. Parterna kommer att nattmangla om det behövs för att komma överens.