Kriget pressar Ukrainas fack: ”Många har inte fått lön sedan februari”
Efter Rysslands invasion blev Ukrainas arbetarrörelse delvis en hjälporganisation. Samtidigt finns mängder av fackliga frågor som kräver uppmärksamhet, berättar byggfackets ordförande Vasyl Andreyev.
– Jag sitter mycket bakom ratten nuförtiden och kör kors och tvärs genom landet, berättar Vasyl Andreyev.
Han ställer ned en en tekanna på kafébordet i Lviv, västra Ukraina.
– Jag besöker bland annat olika transitboenden för flyktingar som har inrättats i våra fackliga utbildningslokaler i exempelvis Chmelnitskij och Vinnitsija.
Vasyl Andreyev leder byggfacket Profbud som samlar runt 60 000 anställda inom bygg och industri. Vanligtvis sitter han vid ett skrivbord i huvudstaden Kiev. Men sedan den ryska invasionen i februari har Fackföreningens hus – beläget vid Maidantorget, Ukrainas symboliska hjärta – varit otillgängligt.
Organiserar hjälpsändningar
Även här i Lviv är Fackföreningshuset, där Vasyl Andrejev nu har ett tillfälligt kontor, strängt bevakat av säkerhetsstyrkor och därmed en omständig mötesplats. Intervjun äger därför rum på ett kafé, i en skuggig liten innergård runt hörnet.
– När jag inte sitter i bilen så består merparten av min arbetsdag av att på distans koordinera våra humanitära insatser, fortsätter Vasyl Andreyev.
Hans kollegor är utspridda i landet. Vissa är kvar i Kiev, andra finns i Transkarpatien eller här i Lviv. Runt hälften av fackföreningens verksamhet består i nuläget av humanitärt arbete, som att organisera hjälpsändningar.
– Det handlar om allt möjligt: handdukar, strumpor, livsmedel, barnskor, insulin. Ett gäng ungdomar hade inget annat med sig än kläderna de hade på kroppen när de evakuerades från en yrkesskola i Charkiv, säger Vasyl Andreyev.
Inte fått lön sedan Rysslands invasion
Insatserna riktar sig främst till medlemmarna och deras familjer men när det finns överskott så fördelas hjälpen även till andra i behov. Samtidigt har kriget också medfört en hel rad arbetsrättsrelaterade problem som också kräver uppmärksamhet från fackligt håll.
– Många har inte fått ut några löner sedan februari, berättar Vasyl Andreyev.
– Arbetsgivare har stängt sina kontor, försvunnit, och går inte att få tag i, medan de anställda står utan inkomster.
Facket samlar uppgifter om dessa fall och pressar myndigheterna att pressa arbetsgivarna. Allt för att löneutbetalningar ska fortlöpa.
– Annars kommer folk snart inte ha råd att handla livsmedel, säger Vasyl Andreyev.
Förbjudet att strejka
Från statligt håll har många fackliga rättigheter inskränkts sedan det ryska anfallet. Strejker har i och med krigsrätten förbjudits. Dessutom har en ny tillfälligt lag klubbats som tillåter arbetsveckor upp till 60 timmar och slopar uppsägningstiden.
Att dessa bakslag kommer hävas när kriget är över, så som utlovat, är inget Vasyl Andreyev vågar lita på fullt ut.
– Vi får se. En nederländsk kamrat jag pratade med häromdagen frågade mig, lite på skoj, vilket år jag skulle gissa att den arbetslagstiftning som infördes av den tyska ockupationsmakten under andra världskriget hävdes. Svaret var 2001, säger han och himlar med ögonen.
Samtidigt har den ukrainska staten även infört sociala åtgärder som uppskattas av facket. Den som blivit arbetslös i och med kriget kan via en app enkelt ansöka om utbetalningar motsvarande den officiella minimilönen. Stödet påverkar inte eventuella andra sociala bidrag.
Pressade fack i Ukraina
Mitt i intervjun börjar sirener plötsligt tjuta. Ännu ett flyglarm. De anställda på kaféet låser köket, meddelar att de är tvungna att uppsöka skyddsrummet och ber kunderna på uteserveringen att placera sina koppar på fönsterkarmen när de ska gå.
Med trött irritation säger Vasyl Andreyev att risken att Lvivs innerstad ska bli träffad är väldigt liten.
– Jag föreslår att vi struntar i larmet. Vi har ju planerat det här samtalet, förklarar han med det sorglösa trots som utgör den ukrainska motståndsandan.
Medan flyglarmet ylar i bakgrunden berättar han hur kriget anstränger de fackliga organisationernas kapacitet. Centralorganisationen som Profbud tillhör äger en rad semesteranläggningar som nu huserar tiotusentals krigsflyktingar.
– Tyvärr utgör det en stor ekonomisk belastning för organisationen eftersom personalen som jobbar där också måste betalas, liksom el-, vatten- och andra räkningar.
Tappar medlemsintäkter
Även fackens egen personal, som jurister och kontorsanställda, ska ha löner. Samtidigt har intäkterna från medlemsavgifter sjunkit drastiskt. Centralorganisationen har förlorat tre fjärdedelar av sina vanliga medlemsavgifter.
Inom just byggbranschen har verksamheten närmast helt avstannat och Profbud har tappat hela 90 procent av medlemsavgifterna. Samtidigt menar ordföranden att facken kommer att bli ännu viktigare efter kriget.
– Efter segern väntar en gigantisk återuppbyggnad, säger Vasyl Andreyev
– Tusentals bostadskomplex har blivit skadade, hundratals helt förstörda. Till detta tillkommer hundratals förstörda företagsanläggningar, vägar, broar, hela Mariupols hamn. Att säkerställa rimliga arbetsvillkor på dessa byggen, med riktiga anställningar och god arbetsmiljö, kommer vara en jätteutmaning.
Rysslands invasion
Tidigt på morgonen den 24 februari invaderade rysk militär Ukraina.
Fram till den 31 mars hade minst 1 232 ukrainska civila dödads i det ryska angreppet, enligt FN:s siffror.
Fram till 1991 ingick både Ukraina och Ryssland i Sovjetunionen. Sedan dess har Ukraina ömsom varit nära allierat med Ryssland, ömsom försökt närma sig Europa.
2014 störtades Ukrainas Rysslandsvänlige president Viktor Janukovytj i ett revolutionsliknande uppror. Hans efterträdare har försökt närma sig EU och Nato.
I anslutning till upproret förklarade sig regionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina självständiga. Regionerna domineras av rysktalande befolkning och separatisterna anses ha haft militärt stöd från Ryssland. Den 21 februari erkände Ryssland regionernas självständighet.
Våren 2014 annekterade Ryssland dessutom Krimhalvön, i strid med internationell rätt. Den lågintensiva konflikt som pågått sedan dess har kostat 15 000 människor livet.
Under slutet av 2021 mobiliserade Ryssland minst 100 000 soldater till Ukrainas gräns.
Flera motiv anses spela in i Moskvas agerande. Ett krav från Ryssland är att Ukraina inte ska få ansluta sig till den USA-dominerade försvarsalliansen Nato.