Att en företagare tidigare har dömts för att ha lurat Arbetsförmedlingen är inte skäl nog att neka nya pengar från samma myndighet. Det framgår av en skrivelse till regeringen där myndigheten begär en rad regeländringar för att kunna neka oseriösa och kriminella arbetsgivare stöd.

I dag finns bara ett fåtal definierade situationer där Arbetsförmedlingen har rätt att säga nej.

– Vi kan bara neka stöd om det finns näringsförbud, skatteskulder som inte är obetydliga och betalningsanmärkningar, säger Anna Middelman, rättschef på Arbetsförmedlingen.

Inte skäl för avslag från AF

Tidigare grovt bedrägeri mot Arbetsförmedlingen räcker alltså däremot inte för att neka stöd, enligt skrivelsen.

Inte heller att en arbetsgivare har fått skatteskulder och sedan bytt skepnad genom att bilda ett nytt bolag, med samma personer bakom, är skäl nog för avslag.

Arbetsförmedlingen vill införa sådana spärrar och vill också kunna avslå stöd när alla anställningar finansieras med stöd från Arbetsförmedlingen.

– Då är det ingen drivande verksamhet och då kan man också fundera på om det finns anledning att ge stöd. Men det finns ingen grund för oss att neka, säger Anna Middelman.

Dessutom vill myndigheten säga nej till stöd när ”det finns anledning att anta att arbetsgivaren inte bedriver någon egentlig verksamhet”.  Inte heller någon sådan spärr finns i nuläget.

Redan i maj förra året lämnade Arbetsförmedlingen in sina förslag till regeringen. I skrivelsen konstateras att myndigheten ingår i en myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet – men samtidigt ”saknar regelstöd för att neka en arbetsgivare som ingår i organiserad brottslighet stöd och ersättning”.

Stöd utnyttjas av kriminella

Anna Middelman säger att det finns exempel på omfattande brottsutredningar och fällande domar där Arbetsförmedlingens stöd utnyttjats av kriminella. Det är svårt att förutse den omfattningen av missbruk i förväg, men hon säger att risken för nya sådana situationer skulle minska med skärpta förhandskrav.

– Vi kan inte säga att det skulle fånga allt, men det ger oss verktyg.

Skrivelsen skickades alltså till regeringen för snart ett år sedan.

– Vi har ännu inte fått respons på den, säger Anna Middelman.

Krimcenter ska byggas upp

I februari gick regeringen ut med att man bygger vidare på den satsning mot arbetslivskriminalitet som redan finns. Regionala center där myndigheter, bland andra Arbetsförmedlingen, arbetar tillsammans ska byggas upp runt om i landet.

Samtidigt efterfrågar alltså Arbetsförmedlingen verktyg för att förebygga just den här sortens kriminalitet. 

När myndigheterna i samverkan mot arbetslivskriminalitet tidigare i år lämnade en lägesrapport lyfte de också där fram att de vill se ändringar i Arbetsförmedlingens förordningar för att kunna neka olämpliga arbetsgivare anställningsstöd.

Från regeringens sida kan man i nuläget inte ge besked om eller när de efterfrågade regeländringarna görs.

– Frågan bereds fortfarande i regeringskansliet, svarar presstjänsten på arbetsmarknadsdepartementet.

Utredare vill att lagen skärps

I en statlig utredning från slutet av förra året påpekas att Migrationsverket, som också ingår i samarbetet mot arbetslivkriminalitet, har liknande svårigheter som Arbetsförmedlingen.

Utredaren Anita Linder skriver att det inte finns något som uttryckligen hindrar att arbetstillstånd beviljas för arbete hos arbetsgivare som tidigare har utnyttjat arbetskraftsinvandrare.

Hon föreslår att lagen skärps gällande när tillstånd får nekas. Hennes förslag har varit ute på remiss och ligger nu också på regeringens bord.