”Rättsliga oklarheter” bakom att Arbetsförmedlingen slutar slänga ut de sämsta privata jobbmatcharna
Tidigare slängde Arbetsförmedlingen ut de sämsta jobbmatchningsbolagen. Men på grund av ”rättsliga oklarheter” slutade man med det, visar ett internt dokument. Nu hoppas man att aktörer lämnar självmant om de är dåliga på att hjälpa arbetslösa.
Det var i slutet av förra året som jobbtjänsten Stöd och matchning fasades ut och ersattes av den nya liknande tjänsten Rusta och matcha.
I praktiken handlar det om bolag som hjälper arbetslösa att hitta jobb. Förändringen är en del av myndighetsreformen som ingick i januariavtalet. Den innebär att jobbmatchare ska förmedla de flesta jobb. Arbetsförmedlingen ska i stället fokusera på bedömningar, kontroll och analys.
Tidigare gjordes en årlig genomgång av jobbmatcharna. Den ledde till att de tio procent leverantörer som varit sämst på att hjälpa arbetslösa slängdes ut från tjänsten. Men det slutade man med redan under den tidigare tjänsten Stöd och matchning.
”Till följd av rättsliga oklarheter valde Arbetsförmedlingen att inte fortsätta med detta”, står det i ett rapportutkast som nu är på remiss internt och som Arbetet tagit del av.
”Marknaden ska självreglera detta”
Enligt Arbetsförmedlingen var ett av problemen med att exkludera dåliga jobbmatchare att det inte gick att förutse fullt ut när de skulle kunna stängas av från tjänsten.
”Förutsättningarna var visserligen givna genom skälen låg rating och få deltagare men om och när dessa situationer skulle kunna uppstå var inte möjligt för en leverantör att kunna förutse fullt ut”, skriver myndigheten i ett mejlsvar till Arbetet.
Den nya tjänsten Rusta och matcha har en annan ersättningsmodell, där bolagen får mer pengar om de är bättre på att hitta jobb eller studier åt de arbetssökande.
”Tanken är då att marknaden ska självreglera detta eftersom leverantörer som inte når lönsamhet sannolikt lämnar tjänsten. Vi har också en struktur för uppföljning och kontroll av leverantörerna och deras verksamhet om vi misstänker avtalsbrott”, skriver myndigheten till Arbetet.
”Rättsliga oklarheter”
Arbetsförmedlingen svarar att det är mer resurseffektivt att jobba som i dag, alltså att tyngdpunkten i ersättningen ligger på resultat.
Men i rapportutkastet som Arbetet tagit del av framkommer en annan bild. Där står i stället att det i ett resultatbaserat system är rimligt att kunna exkludera leverantörer som inte presterar som förväntat. ”Detta kan bidra till att stärka de leverantörer som presterar väl och på längre sikt öka kostnadseffektiviteten i tjänsten”, står det i utkastet.
Enligt rapporten kan det finnas skäl ”att på nytt utreda möjligheterna att exkludera de lägst presterande leverantörerna.”
Ser ni rättsliga oklarheter med att ni tidigare exkluderade bolag i tjänsten Stöd och matchning?
”Nej, men som vi tidigare sagt var det inte ett optimalt arbetssätt och därför valde vi att inte ha den klausulen i den nya tjänsten Rusta och matcha”, svarar Arbetsförmedlingen via mejl.
Samtidigt står det i rapportutkastet att det var till följd av ”rättsliga oklarheter” som Arbetsförmedlingen valde att inte fortsätta med att slänga ut bolag.
Hur går det ihop?
”Det tidigare arbetssättet innebar att Arbetsförmedlingen sade upp avtal i förtid, vilket är en relativt ingripande avtalsrättslig åtgärd. Det ligger i sakens natur att det föreligger oklarheter vid sådana förfaranden, man kan ju inte med säkerhet avgöra en eventuell rättslig process i förväg. Arbetsförmedlingen har sedan stöd och matchnings införande 2014 dock aldrig ställts inför en rättslig process som följd av att vi exkluderat leverantörer på denna specifika och etablerade avtalsmässiga grund.”
”Var inte optimalt”
Ser ni någon risk för att bolag som tidigare exkluderats ska känna sig missgynnade?
”Nej, de villkoren har bolagen accepterat och arbetssättet har fungerat väl. Som vi tidigare sagt så tog vi bort möjligheten till exkludering i vår nya tjänst Rusta och matcha då vi ansåg att det inte var optimalt.”
Kan det ta längre tid för bolag med dåliga resultat att självmant lämna än det tog när ni exkluderade dem?
”Detta bygger till stor del på ekonomisk uthållighet och kan därför gå åt båda hållen. Det vill säga det kan både gå fortare och ta längre tid. Exkluderingar gjordes heller inte löpande utan samlat vid något tillfälle.”
Rapporten som Arbetet tagit del av ska lämnas till regeringen senast 11 mars. Regeringen gav i oktober Arbetsförmedlingen i uppdrag att analysera olika frågor som gäller reformeringen av myndigheten.
