När rösterna hade räknats på GM:s bilfabrik stod det klart att den nystartade fackföreningen Sinttia tagit hem en jordskredsseger. 

Närmare 90 procent av de runt 6 300 anställda deltog i omröstningen. 78 procent av dessa röstade på Sinttia. Lokalavdelningen av Mexikanska arbetares centralorganisation (CTM), som har varit det avtalsslutande facket sedan fabriken öppnade 1995, fick blygsamma 5 procent. 

Jesus Barroso, som röstade på Sinttia, säger att CTM inte gjorde något för att hjälpa medlemmarna. Efter mer tio år på GM tjänar han 480 pesos, 212 kronor, per tolvtimmarsskift.   

– Vi har fått nog. Det var det som fick oss att fatta det här beslutet, säger han till nyhetsbyrån Reuters.

Korrumperade fack i Mexiko

Att korrupta fack samarbetar med arbetsgivarna är en vanlig anklagelse i Mexiko. CTM är knutet till maktpartiet PRI som utan avbrott styrde Mexiko i 71 år, mellan 1929 och 2000, och flera av dess ledare har fällts eller utpekats för mutbrott.   

Alliansen mellan fack och företag hållit lönerna nere, samtidigt som lagstiftning har stängt ute oberoende fackföreningar. 

– Om mexikanska fack arbetar för medlemmarnas bästa? Generellt är svaret nej, och det har inverkan på lönerna, säger den mexikanske ekonomen Luis de la Calle till New York Times.

Men 2019 förändrades läget. Och det började med ett krav från Donald Trump.

Trumps krav på Mexiko

USA:s förre president hade gått till val på att stoppa utflyttningen av amerikanska tillverkningsjobb till Mexiko. Det skulle ske genom att pressa upp produktionskostnader och lönenivåer i grannlandet och i anslutning till det nya nordamerikanska frihandelsavtalet USMCA ställde USA flera krav. Mexiko gick med på att höja minimilönerna, skärpa miljöreglerna och göra det lättare för oberoende fack att utmana. 

Omröstningen på GM i Silao sågs som ett första test. 

– Det kan ha en dominoeffekt på sektorn, sade Joyce Sadka, professor vid mexikanska universitetet Itam, till New York Times innan fackvalet.  

Valfusk på fabrik i Mexiko

I USA hyllas resultatet i Silao av såväl regeringen som fackrörelsen.

– Den här omröstningen signalerar ett brott med det förflutna, säger centralorganisationen AFL-CIO:s generalsekreterare Liz Schuler i ett uttalande.

100 valobservatörer från såväl amerikanska som mexikanska myndigheter var på plats för att övervaka processen. En utredning hade påvisat grovt fusk vid tidigare omröstningar och inför valet hotades Sinttias ordförande Alejandra Morales av okända personer i sitt hem. 

Men resultatet talade sitt tydliga språk. Och i Silao är optimismen än så länge stor. Cecilio, en anställd som inte vill uppge sitt efternamn, säger till Reuters att han inte är förvånad att Sinttia segrade. 

– Vi arbetare har väntat så länge på verklig förändring.

Mexiko

Mexiko har en befolkning på 127 miljoner och klassas av Världsbanken som ett ”övre medelinkomstland”. Ändå är fattigdomen utbredd.

De senaste årtiondena har landet satsat hårt på tillverkningsindustri och har nära handelsrelationer med USA och Kanada. Teknologiskt avancerad industri har växt fram parallellt med arbetskraftsintensiva och lågavlönade verksamheter.

Den fackliga organisationsgraden ligger runt 20 procent, men är betydligt högre inom den formella sektorn. I den privata sektorn och framför allt i landets många maquiladoras, tillverkningsfabriker längs gränsen mot USA, har facken haft svårt att organisera.

Källor: Union to Union, UI/Landguiden