Tänk dig att du har en gammal soffa du vill bli av med. Du fotar den och lägger upp en förfrågan i appen Tiptapp. Efter några minuter får du svar.

En kille kan hämta den och köra den till återvinningen. Han har bra rating på sajten, vilket känns bra. Senare kommer ett foto från returstationen – ett kvitto på att allt gått rätt till. 

Men vad händer om personen ramlar på vägen? Eller råkar förstöra något på din gård? 

Det kokar ner till en fråga som Arbetsmiljöverket och Tiptapp stridit om på sistone: Är Tiptapp att betrakta som en arbetsgivare med ansvar för ”utförarnas” arbetsmiljö? Eller bara en plattform som möjliggör ett utbyte mellan de som utför och de som beställer? 

”Varken leder eller fördelar”

Tiptapp är en arbetsgivare, menade Arbetsmiljöverket när myndigheten i december förra året fattade ett beslut om föreläggande. Budskapet var tydligt: undersök riskerna i arbetsmiljön vad gäller ensamarbete, belastningsergonomi, kemiska arbetsmiljörisker och våld och hot. Annars väntar ett vite på 75 000 kronor. 

Men en färsk dom i förvaltningsrätten i Malmö ger Tiptapp rätt. För att avgöra om någon är arbetsgivare är det flera faktorer som spelar in. Företaget kan inte ses som en arbetsgivare och har därmed inte heller arbetsmiljöansvar, enligt domen. 

”Det är utföraren och beställaren som ensamma förhandlar om villkoren för tjänsten. Bolaget varken leder eller fördelar arbetet. Bolaget kontrollerar inte heller arbetet i mer än en mycket begränsad omfattning. Bolagets roll verkar i stället vara att hjälpa användarna genom betalsystem, försäkring och möjligheter att sätta betyg”, står det i domen. 

Arbetsmiljöverket har överklagat

Domen är den andra av sitt slag på kort tid. I juni i år slog förvaltningsrätten i Malmö fast att appen Taskrunner inte är arbetsgivare för dem som tar sig an uppdrag via appen. Även där hade bolaget överklagat ett beslut från Arbetsmiljöverket om att riskbedöma arbetsmiljön. 

Men domarna har inte förändrat myndighetens sätt att jobba. Frågan är långt ifrån avgjord, konstaterar Jonas Hamark, jurist på Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket har överklagat domen som gäller Taskrunner till kammarrätten och väntar sedan i augusti på besked om prövningstillstånd, alltså om ärendet kommer tas upp av domstolen. När det gäller Tiptapp har inte myndigheten fattat beslut än om eventuellt överklagande. Den har fram tills nästa vecka på sig. 

– Det enda vi inte kan göra i nuläget är att besluta om fler vitesförelägganden mot de företag där vi väntar på avgöranden, för det skulle strida mot viteslagen, säger Jonas Hamark. 

Utreder de nya arbetsformerna

Han jobbar med ett regeringsuppdrag som ska slutredovisas i februari nästa år och som handlar om nya sätt att organisera arbete.

I uppdraget ingår inte att föreslå nya lagar kring arbetsmiljöansvaret, men frågan om dagens lagstiftning täcker hela arbetsmarknaden är en av dem som regeringen vill ha svar på.

Jonas Hamark konstaterar att det finns en risk att domarna om Taskrunner och Tiptapp inte är slutligt avgjorda när uppdraget ska slutredovisas, vilket skulle kunna göra att vissa frågor lämnas obesvarade. 

– Huvudregeln på den svenska arbetsmarknaden är fortfarande en tillsvidareanställning. Men de här mer atypiska anställningsformerna växer. Och kommer nog att fortsätta göra det, även om vi inte vet i vilken omfattning. Då är det så klart viktigt att veta – gäller vår lagstiftning? säger Jonas Hamark. 

Cool Company var arbetsgivare

Ett ärende som dock är helt avgjort och som lyfts i diskussionen om den nya arbetsmarknaden är det som gäller egenanställningsbolaget Cool Company.

Där ville Arbetsmiljöverket kräva företaget på en sanktionsavgift för att en person jobbat utan fallskydd. Personen kontaktade Cool Company först efter att jobbet hade utförts för att få hjälp med bland annat fakturering.

Där konstaterade rätten att Cool Company är personens arbetsgivare, men att företaget inte haft avtal med kunden och därför inte kunnat råda över arbetsmiljön.