Japans största fackliga organisation Rengo, som företräder runt sju miljoner anställda, väntas för första gången utse en kvinnlig ordförande när kongressen drar igång den 6 oktober. 

65-årige Rikio Kozus mandatperiod löper ut och 55-åriga Tomoko Yoshino har nominerats att efterträda honom. 

– Vi ska inte fästa för stor vikt vid kön, men vi kommer ta ett steg mot jämställdhet i både ord och handling, säger Junsuke Nanba som leder valberedningen till dagstidningen Asahi Shimbun.

Mansdominerat i Japan

Fackföreningsrörelsen i Japan har länge varit mansdominerad. Det gäller inte minst industriförbunden där Yoshino har sin bakgrund.

Hon började sin bana i den lokala klubben på symaskinstillverkaren Juki och utsågs 2015 till vice ordförande i metallfacket Jam som organiserar anställda på små och medelstora tillverkningsföretag. På den posten har hon enligt Asahi Shimbun drivit frågor om jämställda löner och kvinnors arbetsmiljö.  

Japans fack mot ökad jämställdhet

Arbetarrörelsen i Japan har, i likhet med resten av samhället, långsamt börjat ta steg mot ökad jämställdhet. Landets näst största centralorganisation Zenroren, som dock bara är en tiondel så stor som Rengo, valde i fjol för första gången en kvinnlig ordförande. 

Det är dock inte bara jämställdhetsiver som ligger bakom nomineringen av Yoshino. Rengo har under de senaste åren plågats av uppslitande interna strider med partipolitiska förtecken. Den favorittippade nya ordföranden – en man från den mäktiga fackklubben på Toyota – föll offer för dessa fraktionsstrider. 

Nu blir det upp till Yoshino att ena den splittrade centralorganisationen. En otacksam uppgift, vilken av en källa med insyn beskrivs som att ”kratsa kastanjerna ur elden”.  

Arbetsliv i Japan

Japan reste sig ur andra världskrigets förödelse och expanderade snabbt till att bli världens näst största ekonomi. Men ”det japanska undret” förändrade samtidigt traditionella familjemönster. Att flera generationer levde tillsammans blev mer sällsynt i takt med att antalet hushåll växte.

I slutet av 1980 störtdök Japans upptrissade aktiekurser och fastighetspriser. Efterverkningarna av finanskraschen kom att påverka landet i över två årtionden.

Under framgångsåren erbjöd storföretag ofta livstidsanställningar och arbetstagare rekryterades direkt ur skolan. Systemet skapade stor företagslojalitet bland anställda.

Men modellen har luckrats upp. I dag har 25 procent av de sysselsatta osäkra anställningar. Bland unga är andelen 50 procent.

Källor: UI/Landguiden, OECD