Anna Hallberg: ”Jag förstår inte Svenskt Näringsliv”
Den svenska handelsministern Anna Hallberg reser i dag till USA. En målsättning är att få landet att skriva under statsminister Stefan Löfvens stora prestigeprojekt Global deal, säger hon i en intervju med Arbetet Global. Samtidigt kritiserar hon Svenskt Näringsliv för att inte backa initiativet.
Handelsminister Anna Hallberg ska försöka övertala USA att gå med i det svenska initiativet Global deal.
Detektivföretag används för att övervaka anställda och advokater anlitas för att krossa fackföreningar.
USA är tufft land för organisering. Relationerna mellan fack och arbetsgivare är frostiga. Men den senaste tiden har Sveriges regering satt in en offensiv för att sälja in den svenska modellen där.
Det handlar om att skapa en social dialog mellan fack och arbetsgivare och förmå USA att skriva under det svenska initiativet Global deal.
För två veckor sedan hade statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Ann Linde flera möten med amerikanska fack och politiker. Nu följs ”säljkampanjen” upp med att handelsminister Anna Hallberg reser till USA för att bland annat möta den amerikanska handelsministern Katherine Tai och näringsministern Gina Raimondo.
– Det är helt andra vindar som blåser nu än då jag var där och träffade Donald Trumps handelsminister, säger Anna Hallberg till Arbetet Global.
USA mer positiva till Global deal
Räknar du med att USA kommer att bli ett Global deal-land?
– Det är min förhoppning. Det känns inte ouppnåligt. Vi har fått till ett antal möten i USA om den frågan nu den senaste tiden, som till exempel när statsministern var på FN:s generalförsamling. Då tog han upp det med USA och FN:s generalsekreterare António Guterres. Det kokar nu kring den sociala dialogen.
Så på fredag så kanske vi vet om USA går med eller inte?
– Jag tror inte att det går så fort. Men Joe Bidens administration fokuserar på arbetstagares fackliga rättigheter och styr nu sin upphandling mot företag som har kollektivavtal och respekterar fackliga rättigheter. Det är en game changer jämfört med hur det var under Trump. Och om USA går med i Global deal, då blir det en game changer för Global deal.
Vad skulle det innebära om USA gick med?
– Det skulle få en enormt stor effekt på synsättet på en social dialog. Om vi får med USA i Global deal så har de skrivit under på att de vill ha en sådan utveckling och det är avgörande för hela världen. Om det händer så ska vi fira!
Global deal
Är Stefan Löfvens initiativ där ambitionen är att globaliseringens fördelar och vinster ska komma fler till del. Arbetare ska få bättre villkor, företag större vinster och den sociala oron i länder ska minskas.
Vägen dit ska gå genom en utökad social dialog, alltså förhandlingar. Inom ramen för Global deal finns projekt för partssamverkan samt att se till att länder ska skriva under ILO-konventioner. Global deals organisation sköts i dag av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD.
Finns det, som du ser det, några yttre omständigheter som gör att USA i dag är mer villigt att bli ett Global deal-land?
– Vissa delar av USA är där vi var tidigare. De har sitt rostbälte. En avfolkningsbygd. Ett område där man blivit kvar, där man inte behövs längre. Många av Trumps röster kom därifrån. Jag tror att det påverkat den politiska inriktningen. I dag ser man värdet av att ha ett inkluderande synsätt på tillväxt och den gröna agendan.
Ansvar att vara Global deal-land
När ett land skriver under Global deal är det en avsiktsförklaring om att förbättra relationen mellan fack och arbetsgivare. Samtidigt har vi Kambodja. De har skrivit under men utvecklingen där går åt ett annat håll. Man ger sig på journalister, fackliga företrädare, krossar oppositionen. Kan man bete sig hur som helst som ett Global deal-land?
– Nej, det kan man inte. Och Kambodja är ett väldigt bra exempel där det finns stora frågetecken kring vart man är på väg. Vi har diskuterat detta och jag vill verkligen betona att det är ett ansvar att vara ett Global deal-land och lever man inte upp till det så gör det något med Global deals varumärke.
Ikea är ju också anslutet till Global deal. Men i år så utsåg världsfacket den svenska möbeljätten till ett av världens värsta storföretag. Samtidigt förs deras arbete fram som ett gott exempel av andra. Finns det inte för många initiativ och organisationer som håller på att mäta på olika sätt?
– Jag tycker att alla projekt och initiativ som driver på i den här riktningen är av godo. Vad vi tittar på är om Global deal är så intressant för USA och FN att man kan sammanföra det med andra initiativ till något större. FN är jätteintresserat av den här frågan och social dialog är just nu något på allas läppar, under till exempel FN:s generalförsamling som statsministern besökte. Det finns många initiativ nu som vill samma sak, jag tycker att vi därför ska försöka hitta en samordning i stället för att konkurrera.
Finns det någon plan för en sådan samverkan?
– Det finns flera såna tankar just nu. Frågan har väckts under FN-veckan och intresset växer hos EU, i USA och inom OECD. Vad vi i svenska regeringen funderar på nu är om vi kan hitta en paraplyorganisation där vi i Sverige är en stark kraft för detta.
Förstår inte Svenskt Näringsliv
Samtidigt är Svensk Näringsliv kritiska till Global deal?
– Jo, Svensk Näringsliv som organisation vill inte gå med i Global deal, vilket jag inte förstår. Jag tycker att det är väldigt synd. Jag har sagt till Svenskt Näringslivs ledning att arbetsgivarna i Sverige har en stor nytta av att ha lugn och ro på arbetsmarknaden och en bra dialog med fackföreningar som dessutom har en positiv syn på frihandel. Att man inte står upp för det och omfamnar Global deals värderingar tycker jag är väldigt synd. Jag förstår det inte. För samtidigt har flera svenska företag anslutit sig till Global deal.
Men vad tror du att det beror på?
– Det får du fråga dem om. Jag har mina egna tankar. Jag hävdar att det här inte längre kan vara en politisk fråga. Det är en samhällsbärande fråga, oavsett politisk färg måste man se värdet av detta.
Du antyder nu att du tror att det finns politiska skäl till att Svenskt Näringsliv säger nej till Global deal?
– Det vet jag inte. Men vore det så vore det väldigt märkligt. Jag vill tänka som så att det finns en bred konsensus om att den svenska modellen gynnar hela samhället. Att det skapar jobb och innovationskraft och ett samhälle som håller ihop. Jag kanske är lite hemmablind, men jag förstår inte att man inte vill skriva under på det.
Det finns stora spänningar i världshandeln idag. Dels efter den stora ubåtsaffären där Australien valde amerikanska ubåtar i stället för franska, dels på grund av den pågående konflikten mellan Kina och USA. Vilka är de största utmaningarna för global handel?
– Det största hotet vore om EU inte längre står upp för en fri och rättvis handel. Om EU vacklar och sluter sig och börjar prata om att bli autnoma. Jag ser väldigt starka tendenser till det inom EU. Det var därför vi inom EU inte kunde komma överens om en ny handelsstrategi i maj. Det är det största hotet för Sverige.
– När det kommer till världhandeln ser jag hur handelspolitiken kidnappas av geopolitiska krafter och handeln används som ett redskap för att vinna politisk mark. Det gör att de globala näringskedjorna slås sönder.
