”I praktiken har parterna i avtalet getts kompetens att stifta lag. Detta samtidigt som den stora grupp av parter på arbetsmarknaden som står utanför avtalet inte på något sätt kunnat påverka innehållet i förslagen.” 

Så skriver LO i sitt remissvar till regeringen, om planerade ändringar av anställningsskydd och omställningsstöd.

Remisstiden gick ut på onsdagen. Förslagen handlar om hur den så kallade las-överenskommelsen ska genomföras.

Överenskommelsen som omfattar ändringar i lagar om anställningsskydd och utbyggt omställningsstöd från statens sida träffades förra året av Svenskt Näringsliv, PTK, Kommunal och IF Metall.

Läs om lagförslagen här:

Regeringen har sedan fått den på sitt bord och tre utredningar har tittat på hur den ska förverkligas.

I remissvar efter remissvar återkommer kritik mot att den föreslagna lagstiftningen bygger på en överenskommelse gjord av delar av arbetsmarknadens parter.

SKR: Inte haft insyn

Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, skriver att kommun- och regionsektorn omfattar cirka en fjärdedel av svensk arbetsmarknad. De beskriver det som anmärkningsvärt att SKR ändå inte haft insyn eller deltagit i utredningen på ett adekvat sätt:

”SKR:s uppfattning är att samtliga parter på arbetsmarknaden ska beaktas i lagstiftningsarbetet och beredas möjligheter till medverkan gällande lagförslag som berör hela arbetsmarknaden.”

Arbetsgivarorganisation Arbetsgivaralliansen önskar att arbetsgivarorganisationer utanför Svenskt Näringsliv hade fått komma till tals i ett tidigare skede.

Man skriver att lagstiftningen nu kommer att bygga på en partsöverenskommelse som många fack och arbetsgivare inte varit del av.

Olika i privat och offentlig sektor

Från flera håll lyfts att förslagen slår olika mot privat och offentlig sektor och det finns synpunkter som säger att konsekvenserna för den offentliga sektorn inte är tillräckligt genomlysta.

Arbetsgivarverket skriver att det är anmärkningsvärt att ny lagstiftning enbart bygger på den privata sektorns förutsättningar och att andra sektorer bara förmodas följa efter och anpassa sina avtal:

”Det är med andra ord problematiskt att arbetsmarknadens samtliga parter inte getts samma möjligheter att delta i processen.”

Arbetstagarna i OFR, Offentlighetsanställdas förhandlingsråd, är på samma linje:

”En analys av hur lagförslagen påverkar kollektivavtalen inom offentlig sektor saknas i utredningen.”

Inga ändringar godtas

Svenskt Näringsliv, PTK, Kommunal och IF Metall har varit tydliga med att de inte godtar några ändringar från politiskt håll i sin överenskommelse, i så fall skulle även den del som bygger på avtal mellan parterna falla.

De är nöjda med de remitterade departementsskrivelserna och skriver i sitt gemensamma remissvar:

”Parterna vill även understryka vikten av att promemorians förslag inte ändras eftersom varje sådan förändring riskerar att komma i strid med parternas principöverenskommelse. Några ändringar av förslagen bör därför inte göras.”

LO kritiskt till processen

LO som, med undantag för de enskilda förbunden IF Metall och Kommunal, står utanför överenskommelsen är alltså mycket kritiskt till hur lagstiftningsprocessen gått till.

För några år sedan var LO dock delaktigt i en liknande process då strejkrätten ändrades utifrån ett förslag från parterna.

Nu kommenterar man det i remissvaret så här:

”LO är medveten om att en liknande metod användes när strejkrätten reformerades 2019. I det fallet utgjordes parterna av en större och mer representativ grupp och frågan som behandlades var inte lika omfattande och komplicerad.”

I sitt nuvarande remissvar kritiserar LO samma delar av överenskommelsen som fått dem att stå utanför sedan tidigare. Det handlar bland annat om att arbetsgivare ska få utökad rätt att göra undantag från turordningsreglerna, först in först ut, vid uppsägningar.

Seko: Dum kvartalskapitalism

Seko skriver i ett eget remissvar att det är ”synnerligen anmärkningsvärt” att regeringen väljer att gå vidare med förslagen trots att majoriteten av LO-förbunden sagt nej till överenskommelsen. 

”Seko menar att fler undantag från turordningen riskerar att skapa tysta arbetsplatser och godtyckliga uppsägningar. En ändrad turordning öppnar upp för den mycket kortsiktiga och rent ut sagt dumma kvartalskapitalismen där exempelvis en välförtjänt lön efter 35 år i tjänst ses som en kostnad som måste kapas.”

Från andra håll kommer annan typ av kritik i sak mot förslagen, Småföretagarnas Riksförbund anser inte att förändringarna är stora nog.

Man skriver att förslagen inte ”tillnärmandevis motsvarar de behov till förändring som behövs för att stärka småföretagares position inom ramen för den svenska modellen”. 

Förbundet vill bland annat ha rätt till större undantag från turordningsreglerna än vad som nu föreslås.