Bitcoin och andra kryptovalutor har blivit kostnadseffektiva alternativ för arbetare i utvecklingsländer.

Inte bara som betalmedel när de gör företagsaffärer utan även vid remitteringar, det vill säga de pengaflöden som arbetare skickar till anhöriga i andra länder.

I Nigeria märkte centralbanken i fjol att överföringarna, in- och ut från landet, ökade bland kryptovalutor, särskilt bitcoin, rapporterar Quartz Africa.

För migrantarbetare som skickar pengar för att försörja sina familjer kan transaktionskostnaderna vid traditionella överföringstjänster, banker eller växlingskontor, vara dyrare än att vända sig till kryptovalutabörser.

Värdet på Nigerias valuta naira har sjunkit, vilket har oroat centralbanken. För att minska handeln med kryptovalutor gav centralbanken en ersättning till de som tog emot pengar via traditionella överföringstjänster. För varje dollar som en person tog emot från utlandet fick de 5 naira, ungefär 10 svenska ören, skriver bland annat BBC.

Pandemin utlöste en våg av bitcoinöverföringar på tillväxtmarknader förra året. I Latinamerika, Indien och Sydostasien, där remitteringar utgör en betydande andel av ekonomin, syns en liknande trend, skriver Quartz Africa.

2019 var ett rekordår för remitteringar. Världens gästarbetare skickade hem motsvarande 5 431 miljarder kronor till låg- och medelinkomstländer. Coronapandemin har dämpat pengaströmmarna men i år spås de öka på nytt, enligt Världsbankens prognoser.