När coronapandemin slog till mot Sverige var det som att det politiska etablissemanget plötsligt kom ihåg att välfärd inte bara är sjukvård och skola. Det är socialförsäkringar, arbetslöshetsförsäkring och transfereringar också.

Välfärdens trygghetssystem måste fungera när ett virus stänger ned ekonomin och eldar på arbetslösheten.

Välfärdens trygghetssystem måste fungera när samhället kräver att arbetarklassen går till jobbet varje dag för att möta patienter, brukare och kunder som kan smitta dem.

Det är därför regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har förstärkt a-kassan. Det är därför regeringen gjort blygsamma förbättringar av sjukförsäkringen.

Det är därför man gjort förändringar i karensavdraget så att det inte slår så hårt mot låg- och medelinkomsttagare att stanna hemma från jobbet när man har symtom.

Nu anas slutet på pandemin och allt ska återgå till hur det var förut, tänker man sig. Försämringarna ska återställas.

Men nu växer trycket inom Socialdemokraterna att avskaffa karensavdraget permanent, rapporterar Sveriges Radio.

Det vore faktiskt utmärkt. Karensavdraget och dess föregångare karensdagen är klasspolitik vars enda syfte i dag är att tukta de människor som varit samhällets krockkudde under pandemin.

När karensdagen – alltså att ingen sjukpenning betalas ut den första sjukdagen – återinfördes av regeringen Bildt 1993 gjordes det för att spara pengar och minska onödig sjukskrivning.

Vinsterna för staten uteblev, men karensdagen blev kvar eftersom det var så viktigt för politikerna att disciplinera människor så att de inte stannar hemma för en rinnande näsa eller lite halsont.

Över två miljoner anställda i vårt land går till arbetet minst två gånger om året trots att de borde vara sjukskrivna och hemma.

Denna så kallade sjuknärvaro är särskilt vanlig bland deltidsarbetande, bland byggjobbare, restauranganställda, lagerarbetare, vårdpersonal, förskollärare och andra yrken som inte kan trixa sig runt karensavdrag genom flextider eller löften om att ”jobba hemma”.

Samtidigt visar en undersökning från Arbetsmiljöverket att den vanligaste anledningen för de flesta att gå till jobbet sjuka är för att inte belasta sina arbetskamrater. Underbemanningen i välfärden bär en stor skuld alltså.

Karolinska Institutet har visat hur personer som upprepade gånger går till jobbet trots att de borde sjukskriva sig löper ökad risk för framtida dålig hälsa och sjukskrivning.

Annan forskning visar att det kan leda till förtidspensionering.

S-riksdagsledamoten Niklas Karlsson, ordförande i Skånes partidistrikt, säger till Sveriges Radio att många har ekonomiska skäl att jobba fast de är sjuka.

– Och det innebär i sin tur att man smittar både arbetskamrater och det påverkar företagets möjligheter till att upprätthålla produktionen.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi är kallsinnig till sina partivänners krav på att karensavdraget ska avskaffas av politikerna. Fack och arbetsgivare borde i stället avtala bort det, anser han.

En elegant lösning för politiken, men det betyder att man låter löntagare med de högsta sjukdomsriskerna betala ett högt pris genom att avstå löneutrymme i förhandlingar.

Vi vet hur ödesdigert det kan vara att gå till jobbet och sprida covid-19 bland kollegor eller andra människor man möter i sitt arbete.

Vi borde också inse att en mild infektion kan vara förödande för gamla, sjuka och folk i riskgrupp.

Ytterst handlar det om detta: hur många liv i nästa influensasäsong kan politikerna rädda om de avskaffar karensavdraget i dag?