5 300 000 kronor. Så mycket är Hyrlettgrundaren Maris Sergejenko skydlig staten i obetalda skatter.

Det slår nu Högsta förvaltningsdomstolen fast genom att inte meddela prövningstillstånd till grundarens överklagan.

Arbetet har flera gånger tidigare berättat om det lettiska bemanningsföretaget Hyrlett och hur de hyrt ut lettiska anställda till svenska företag till mycket låga priser.

Företaget har verkat länge i Sverige och i omgångar rönt stor uppmärksamhet för sin, i mångas ögon, provocerande marknadsföring.

Hösten 2019 kunde Arbetet berätta att företaget fortfarande verkade i Sverige, trots att Skatteverket dömt ut dess upplägg.

Vi kunde också visa hur låga löner de anställda faktiskt tjänade – i vissa fall så lite som 15 kronor i timmen.

Hyrlett har hävdat att det är ett lettiskt företag som utstationerar anställda i Sverige och därför ska betala skatter och avgifter i Lettland.

Men Skatteverket har dömt ut upplägget. De anser att Hyrlett ska skatta i Sverige.

– Om all omsättning är i Sverige och det är här som man skickar ut och in personer, då är det som vilket svenskt bolag som helst. Då ska man skatta här, sa Skatteverkets expert på ekonomisk brottslighet, Pia Bergman, till Arbetet hösten 2019.

I maj 2019 slog Förvaltningsrätten fast att grundaren Maris Sergejenko, tillsammans med en anhörig, var personligt ansvariga för företagets skatteskulder.

Beslutet överklagades men har alltså nu vunnit laga kraft genom Högsta förvaltningsdomstolens beslut.

Samtidigt fortsätter konsekvenserna av bolagets upplägg synas i plånboken för de anställda. Det är nämligen inte bara Hyrlett som Skatteverket menar ska skatta i Sverige. Det är också många av de som jobbat på företaget. Myndigheten anser att de varit stadigvarande boende i Sverige och ska skatta här.

I granskningen från 2019 träffade Arbetet den tidigare anställde Renars Lazdins som blivit skyldig nästan 20 000 kronor, pengar han inte hade.

Till sist frystes hans bankkonton av de lettiska myndigheterna, på begäran av de svenska. Han kunde inte betala sina räkningar och fick låna ihop till skatteskulden.

– Jag hade knappt några pengar att leva för. Så fort jag fick lön gick den till räkningar och att betala av på lånet, berättade han för Arbetet.

Totalt hittade Arbetet liknande beslut för 23 personer som jobbat för företaget.

I januari i år nådde ett av dem avgörande i Förvaltningsrätten dit en Hyrlettanställd överklagat ett av besluten från Skatteverket.

Den lettiske mannen som jobbade på Hyrlett under 2013 ska nu betala 193 000 kronor i skatt, plus skattetillägg.

Arbetet har sökt Hyrlett för en kommentar om domen.