Just nu befinner sig ungefär 23 500 personer, anställda av utländska arbetsgivare, tillfälligt i Sverige för att jobba. I alla fall enligt Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister. Dit ska företag inom EU som vill skicka arbetskraft till Sverige anmäla alla utstationeringar.

En utstationerad jobbar i Sverige, men är anställd i sitt hemland och tar ofta med sig villkor och lönenivåer därifrån på de tillfälliga uppdragen i Sverige.

Arbetet har tidigare bland annat berättat om företaget Hyrlett som betalade utstationerad personal i Sverige 15 kronor i timmen för att dra internetkablar till Svenska hushåll.

Men nu kan de utstationerades villkor bli mer lika de villkor som svenska arbetstagare har. Det enligt en ny lag som börjar gälla i morgon, den 30 juli.

Lagen går ut på att facken ska få ta till stridsåtgärder för att få till ett kollektivavtal med samma lönenivåer som i svenska kollektivavtal. 

– Det här förslaget är väldigt viktigt för att vi inte ska få lönedumpning i Sverige, sa arbetsmarknadsminister Eva Nordmark till Arbetet när lagförslaget las fram i Februari.

Tidigare har facken endast fått strida för att de utstationerade ska få minimilönen i kollektivavtalet. Men den nya lagen innebär alltså att facket får ta till stridsåtgärder för samma lön som en svensk anställd skulle fått för samma jobb.

Av de 23 500 personer som just nu är utstationerade i Sverige enligt Arbetsmiljöverkets register jobbar nästan hälften med byggande av hus.

Fackförbundet Byggnads har tidigare kritiserat de nya reglerna för att inte gå tillräckligt långt när det gäller vad som räknas som lika ersättning. Förbundet vill att svenska regler också ska gälla för resor och traktamente.

Byggnads menar i dag att det är för tidigt att säga något om hur förbundets arbete med de nya reglerna kommer att se ut. Men ordföranden Johan Lindholm är fortsatt kritisk till reglerna.

”Reglerna är ett steg i rätt riktning men ger långt ifrån den konkurrensneutralitet som den svenska modellen kräver. Våra kollektivavtal måste tillåtas fullt ut, för att ge alla samma möjligheter. Vi kommer fortsätta påtala detta tills våra avtal gäller för alla som arbetar i byggbranchen i Sverige!”, skriver Johan Lindholm i en skriftlig kommentar.

De nya reglerna innebär också hårdare krav på anmälan av utländsk arbetskraft till Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister. Ett sådant krav har funnits tidigare men många arbetsgivare har helt enkelt struntat i det då konsekvenserna varit små.

Nu har en ny straffavgift införts om reglerna inte följs. Arbetsgivare ska också anmäla utstationerad arbetskraft från dag ett och inte dag sex som tidigare.

– Den här luckan har gjort att det finns anledning att anta att det finns ett betydande mörkertal som inte anmäls. Det gör det svårt för våra myndigheter att ha koll på vilka som arbetar i landet, sa arbetsmarknadsminister Eva Nordmark till Arbetet i februari.

Utstationering av arbetskraft

  • En arbetare är utstationerad när arbetsgivaren skickat hen på tillfälligt jobb i ett annat land.
  • I Sverige blev frågan om dessa arbetares villkor aktuell då Byggnads 2004 satt ett bygge i Vaxholm i blockad för att få kollektivavtal med ett lettiskt bolag. Blockaden förklarades senare olaglig av EG-domstolen.
  • Svensk lag ändrades efter domstolens besked, men 2018 ändrade EU det så kallade utstationeringsdirektivet. Direktivet har nu införts i svensk lag och de nya reglerna börjar gälla den 30 juli. Då får facken rätt att strida för att utstationerade ska få lön enligt svenska kollektivavtal.