”Människohandel.”

Så beskrev socialdemokraten Marita Ulvskog det lettiska bemanningsbolaget Hyrlett under sin EU-valkampanj 2009.

Uttalandet mötte hård kritik från borgerliga politiker som anklagade partiet för protektionism.

I går, måndag, publicerade Arbetet en granskning av Hyrlett. Vi kunde bland annat visa att företaget, som fortfarande hyr ut lettisk arbetskraft till lågt pris, fått flera stora skattesmällar och att anställda jobbat för löner kring 15 kronor i timmen.

I dag står Marita Ulvskog fortfarande fast vid sitt uttalande.

– Det är väl klart att det är människohandel när man utnyttjar människor som måste försörja sig och är beredda att ställa upp och jobba under nästan vilka villkor som helst för att få en inkomst.

Tio år efter EU-valet 2009 har hon hunnit sitta i Europaparlamentet i två mandatperioder innan hon avgick i samband med valet tidigare i år.

En stor del av tiden har lagts på just förhandlingar kring det så kallade utstationeringsdirektivet, alltså EU:s regler för arbetskraft som tillfälligt placeras i ett annat land av sin arbetsgivare.

Sommaren 2018 infördes till sist förändringar i reglerna. De innebär bland annat att fack ska kunna ställa krav på kollektivavtalsenliga löner för utstationerad arbetskraft och inte bara krav på minimilön som i dag.

Reglerna är bindande för alla medlemsländer, men har ännu inte hunnit införas i svensk lag.

Marita Ulvskog beskriver förhandlingarna om utstationeringsdirektivet som hårda. Striden stod ofta mellan öst och väst.

– Det var den här öst-västdimensionen hela tiden. Men vi fick ändå till stånd ett regelverk som är betydligt bättre och sundare än det regelverk vi lämnade bakom oss.

Enligt henne var en del av konflikten synen på de fackliga organisationerna. I många av de östeuropeiska länderna har facken betraktats som kontrollorgan för polis och odemokratiska partier.

Men där har mycket hänt på kort tid, menar hon.

– På några år har de fackliga organisationerna även i Östeuropa fått lite mer muskler och spelar efter samma drivkrafter och värderingar som våra fackliga organisationer. Men det tar lång tid att skapa något helt nytt.

Marita Ulvskog menar också att även de länder med betydligt lägre löner än Sverige tjänar på reglerna om utstationering.

– Världen utanför Europa kan erbjuda arbetskraft till ännu lägre priser och ännu sämre villkor. Det finns ett intresse för europeiska arbetstagare, och arbetsgivare, att se till att vi har ordning och reda här.

Hur ser man till att det här nya regelsystemet faktiskt efterlevs?
– Det vilar på medlemsstaterna. Lettland ska kontrollera och vi ska kontrollera. Men EU- nivån ska också kontrollera. Man ska utnyttja alla medel som finns för att se till att regelverket efterlevs. Samtidigt så vet vi att det kommer att ta tid.

Det var tio år sedan du kom in i parlamentet. Om ytterligare tio år, hur ser situationen ut då?
– Det kommer fortfarande att finnas jobb där man erbjuds väldigt taskiga löner och villkor. Det tror jag. Och den typen av jobb kommer vi behöva ha en lagstiftning mot, som ser till att man inte skapar en arbetsmarknad för människor som redan lever i utsatthet och sedan kommer hit och dumpar arbetsvillkor.