Hösten 2020 slog Högsta domstolen i Madrid fast att bud som levererar mat åt appföretag inte är ”oberoende leverantörer” utan anställda. 

Domen förutspåddes få långtgående konsekvenser för gig-sektorn i landet. Och nu presenterar regeringen mycket riktigt ny lagstiftning, framtagen i samarbete med facken, som tvingar företag som Deliveroo och Uber Eats att anställa sina förare. 

– De betraktas nu som anställda och kommer kunna åtnjuta alla rättigheter som följer med en anställning, säger arbetsmarknadsministern Yolanda Díaz i ett tv-sänt tal, enligt nyhetssajten Euractiv.

– Spanien är det första landet i Europeiska unionen som lagstiftar i frågan.

Synen på anställningsstatus har varit den stora stridsfrågan under gigekonomins framväxt. 

Världen över har appföretag drivit linjen att de som utför tjänsterna är fristående samarbetspartners – ofta kallade oberoende leverantörer – utan rätt till exempelvis semester eller sjuklön.

Facken har lika envist hävdat att appföretagen ägnar sig åt social dumpning. Ett perspektiv som nu börjat få genomslag.

Politiska beslut eller rättsutslag i bland annat Storbritannien, Finland och den schweiziska kantonen Genève har gått emot appföretagen. 

Dessutom har EU-kommissionen inlett en lagstiftningsprocess för att skapa ”rättvisa villkor” inom gigsektorn. 

Gigjobb

Gigjobb kallas ibland även appjobb eller plattformsjobb.

Det finns ingen enhetlig definition av gigjobb. Men Eurofound, EU:s expertmyndighet för social- och arbetsmarknadspolitik, listar följande utmärkande drag:

• Avlönat arbete som organiseras genom plattformar online.

• Tre aktörer är involverade: plattformen, arbetstagaren och kunden.

• Arbetet är uppdragsbaserat.

• Tjänster tillhandahålls på begäran.

Källa: Eurofound.