Så fuskas det med coronastöden
Skenpermitteringar och vilseledande uppgifter. Tillväxtverket har fått in 1 700 tips om företag som fuskar med coronastöd. Här är fem av de vanligaste metoderna.
Skenpermitteringar ”Vi har jobbat som vanligt men vi har bokfört två böcker, en för Tillväxtverket och en för hur vi har jobbat. Detta är ett fusk utan dess like och Tillväxtverket måste utreda det.”
Skenpermitteringar är den vanligaste typen av fusk. Det kan handla om arbetsgivare som låter korttidspermitterad personal jobba mer än tillåtet.
I de tips som Arbetet tagit del av finns olika typer av tillvägagångssätt.
I vissa fall betalas svarta löner ut för den överskjutande tiden. I andra ska de anställda inofficiellt notera all tid de arbetat för mycket för att kunna ta ut det som ledighet när pandemin är över.
Det kan också handla om anställda som inte ens vet att de är permitterade förrän de får sin lön och märker att arbetsgivaren gjort permitteringsavdrag trots att de arbetat heltid.
Dålig ekonomi För att stöd ska utbetalas ska företaget ha varit livskraftigt innan pandemin slog till och det måste handla om tillfälliga, allvarliga ekonomiska svårigheter som inte har kunnat förutses eller undvikas.
Enligt Lotta Mauritzson på polisens nationella bedrägericentrum, som bistår Tillväxtverket i utredningsarbetet, var ett av de vanligaste bedrägeriförsöken i början att företag som redan gick dåligt passade på att söka stöd.
– Får man lämna in konkursansökan ett antal dagar efter att korttidsstödet blivit utbetalt har man kanske inte haft en livskraftig verksamhet innan, förklarar hon.
Ingen verksamhet innan pandemin Företaget måste ha varit registrerat som arbetsgivare en tid innan pandemin slog till. Det ska alltså inte gå att starta ett företag och direkt söka stöd. Då handlar det om ekonomiska problem som hade kunnat förutses.
Henric Fahger på Ekobrottsmyndigheten tror att det gör att den grova organiserade brottsligheten inte kommer in i stödsystemen.
– I deras fall handlar det ofta om att de tar över eller köper företag utan verksamhet. Det gör att de inte kan få stöd, eftersom de inte varit registrerade som arbetsgivare tillräckligt länge.
Vilseledande uppgifter En annan typ av fusk är att företag söker stöd för fler anställda än de har, eller anger högre löner än de verkligen har.
– Om de anställda haft en lön på 30 000 kronor under kontrollmånaden och plötsligt har 40 000 i månaden när de korttidspermitteras så är det ju något som inte stämmer, säger Richard Källstrand på Tillväxtverket.
Vinstutdelning Det är inte tillåtet att göra aktieutdelningar eller andra typer av värdeöverföringar under perioden från två månader innan till sex månader efter att man har fått stöd.
