Tillväxtverket har hittills stoppat felaktiga ansökningar gällande korttidspermitteringar för en miljard kronor och gjort återkrav på ungefär lika mycket vid sina kontroller.

Hur mycket av dessa två miljarder som är medvetet fusk kan myndigheten inte svara på. Men Arbetets genomgång visar att företag i olika branscher skor sig på statens krisstöd.

1 700 tips har sammanlagt kommit in och 80 polisanmälningar har gjorts.

Arbetet har intervjuat två personer som varit permitterade men som pressades av sina arbetsgivare att jobba mer.

En av dem tvingades jobba 200 timmar i månaden för att behålla sin tjänst.

– Jag är tyvärr inte förvånad. Det är bland annat därför det varit så viktigt att kontinuerligt skruva i kontrollmekanismerna, vi har till exempel möjliggjort oanmälda kontrollbesök och infört krav på revisorsintyg, skriver Magdalena Andersson i ett mejl till Arbetet.

Hon pekar också på fackets roll i granskningsarbetet, eftersom arbetsgivare med kollektivavtal måste teckna avtal om korttidspermitteringar.

– Med kollektivavtal har arbetsgivaren långtgående skyldigheter att informera och förhandla med fackliga företrädare. Det ger en automatisk kontrollmöjlighet. Facket har också möjlighet att utkräva skadestånd vid avtalsbrott.

Fram till 31 mars ska arbetstiden för anställda i företag med tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter kunna minskas med upp till 80 procent. Staten står då för 75 procent av kostnaden för arbetstidsminskningen.

Är du oroad för att det kan få fler att försöka fuska?
– Ja, det är jag. Det är därför vi samtidigt inför ett krav på revisorsintyg när den lönesumma stödet baseras på överstiger 400 000 kronor per månad. Det kommer vara ett viktigt verktyg för att få ordning och reda. Tillväxtverket har också upparbetade kontroll- och uppföljningssystem på plats för att upptäcka fusk och brott.

Magdalena Andersson understryker samtidigt att alla felaktiga ansökningar och återkrav inte beror på medvetet fusk.

Ett hundratal handläggare har lånats in från andra myndigheter för att hjälpa Tillväxtverket med kontroller. Under november arbetade nästan 400 personer med handläggning och kontroll av stödet för korttidspermittering.

I år ska minst 75 medarbetare arbeta med fördjupad kontroll av misstänkta bedrägerier, inklusive inlån av personal från Polisen och Skatteverket.

Magdalena Andersson skriver att Tillväxtverket kommer att få resurser så länge som det krävs.

– Detta har varit en krävande uppgift för Tillväxtverket, men jag vet att myndigheten arbetar hårt med att både få ut pengar till behövande företag och genomföra kontroller.

Det är sekretess på ärenden som inkommer till Tillväxtverket. Arbetet har därför inte haft möjlighet att granska dem närmare.

Ett lagförslag om undantag från sekretess lades fram i oktober men föreslås inte börja gälla förrän 1 juli.

Varför dröjer det så länge?
– Under pandemin har vi kunnat komma med väldigt snabb lagstiftning i vissa fall för att stoppa smittspridningen och rädda jobb, men normalt sett tar lagstiftningsprocessen så här lång tid. Så snart problemet identifierades togs förslaget fram och remitterades, sedan ska det granskas av lagrådet och efter det ska en proposition läggas fram av regeringen och behandlas av riksdagen.

Generösare regler

Under den nya tillfälliga pandemilagen utökas företagens möjligheter att använda korttidspermittering. Mellan första januari och sista mars kan arbetstiden för anställda i företag med tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter minskas med upp till 80 procent. Möjlighet att använda korttidspermittering på 20, 40 eller 60 procent ligger samtidigt kvar.

Vid en korttidspermittering på 80 procent behåller den anställda 88 procent av den ordinarie lönen samtidigt som arbetsgivarens lönekostnad minskar med 72 procent. Staten står för 75 procent av kostnaden för arbetstidsminskningen.