Anställda tvingas jobba mer än heltid trots att de är permitterade.

ARBETET GRANSKAR. Redan före pandemin jobbade han mer än heltid. När kraschen kom fick några av hans arbetskamrater sluta. Själv permitterades han. 

– Men trots det jobbade jag 200 timmar i månaden, berättar Sebastian, som egentligen heter något annat. 

Det var först när han fick sin lönespecifikation som Sebastian såg han att han var permitterad.

Ett löneavdrag på 7,5 procent hade gjorts, trots att han alltså jobbade mer än 100 procent. Han sa ifrån till chefen.

– Då fick han panik och insåg att han inte kunde fortsätta permittera oss. 

Sebastian jobbade kvar i tre månader medan han sökte andra jobb. Till slut fick han anställning på en annan restaurang. Där var flera av de anställda redan permitterade.

– Men de jobbade ändå närmare 300 timmar i månaden, säger Sebastian som menar att det är vanligt med fusk inom restaurangbranschen.

Nu jobbar jag inom hemtjänsten

”Sebastian”

Anders, som också heter något annat, jobbade förra året på ett företag inom handeln med över 100 anställda och en omsättning på flera hundra miljoner kronor. 

Han och många andra permitterades och skulle jobba 40 procent. Men veckorna gick och hans arbetstid snittade på mellan 60 och 70 procent. 

– Jag var på cheferna hela tiden och blev så förbannad. 

Anders har nu lämnat företaget efter en uppsägning som inte gick rätt till. Han fick hjälp av sitt fackförbund, Handels, och förlikades med före­taget som betalade ersättning för utebliven lön. 

– Jag hoppas verkligen att regeringen tar tag i detta. Det är våra skattepengar det handlar om. Vi kommer att behöva en jäkla massa skatt för att bekosta företag som fuskar, säger han.

Staten har i miljarder betalat 31,5 i stöd till permittering

Pandemin slog i våras till med full kraft mot många branscher och företag. För vissa blev det i princip tvärstopp.

För att lindra den ekonomiska katastrofen införde regeringen och samarbetspartierna olika stödåtgärder. 

Miljarder pumpas ut till företag som drabbats ekonomiskt av pandemins konsekvenser.  

Hittills har Tillväxtverket betalat ut 31,5 miljarder kronor för korttidsarbetet, även kallat korttidspermitteringar.

Samtidigt har myndigheten fått in omkring 1 700 tips om fusk med korttidsstödet. Av dem har ett 80-tal lett till polisanmälningar. I dags­läget har inget fall gått till åtal, berättar Rickard Källstrand som är avdelningschef för kvalitet och kontroll på Tillväxtverket.

– Det vanligaste fusket är så kallade skenpermitteringar, alltså att personal arbetar mer än de ska, säger Richard Källstrand.

När Arbetet går igenom ett hundratal av tipsen som kommit in till Tillväxtverket bekräftas den bilden. I nästan samtliga fall handlar det om just skenpermitteringar. 

Bland tipsen finns exempel där det betalas ut svarta löner för den överskjutande tiden, i andra ska de anställda inofficiellt notera all tid de arbetat för mycket för att kunna ta ut det som ledighet när pandemin är över.

Det kan också handla om anställda som inte ens vet att de är permitterade förrän de får sin lön och märker att arbetsgivaren gjort permitteringsavdrag trots att de arbetat heltid eller mer.

Enligt Rickard Källstrand är det även vanligt att arbetsgivaren söker stöd för högre löner än vad de anställda egentligen har, något som ofta upptäcks vid kontrollerna när ansökan kommer in.

Tillväxtverket har hittills stoppat utbetalningar på omkring en miljard kronor efter sina förhands­kontroller.

Ytterligare en miljard har också krävts tillbaka på grund av felaktigheter som har upptäckts i efterhand.

Men, påpekar Rickard Källstrand, det behöver inte alltid handla om fusk. Eftersom ansökan görs i förväg baseras behovet på en prognos om framtiden.

Om arbetsgivaren vid avstämningen, som ska ske var tredje månad, uppger att man inte utnyttjat stödet så mycket som man trott får företaget ett återkrav. Betalas pengarna då tillbaka är allt frid och fröjd.

– För att anklaga någon för brott måste vi ha rejält med bevisning, och det kan ofta vara svårt att få fram. Däremot är kraven lägre för att vi ska kunna avslå en ansökan eller göra ett återkrav. Då räcker det med att vi hittar något som inte stämmer, säger Richard Källström.

Stödfakta

Antal företag som fått stöd: 73 000

Antal anställda som omfattas: 590 000

Stoppade utbetalningar: 1 miljard kronor

Återkrav: 1 miljard kronor

Polisanmälningar för fusk: Cirka 80

Åtal för fusk: 0

En bransch som befinner sig i fritt fall och som har stort behov av stöd är hotell och restauranger.

Stödet är viktigt för branschens överlevnad, framhåller Per Persson, avtalssekreterare på Hotell- och restaurangfacket, HRF.

Enligt honom är det många krögare som hör av sig till facket för att de är noga med att göra rätt, vilket inte alltid är så enkelt.

– Men de rötägg som fuskar med det här ska sättas åt, de ska sättas åt hårt. Det är ju kriminellt och då ska man inte ha några pengar. Då ska man ställas inför domstol, säger Per Persson.

HRF har hört talas om fiffel, men har inte fått in några konkreta fall. Per Persson pratar om de anställdas beroendeställning till arbetsgivaren redan under normala omständigheter. 

– Det innebär att problematiken växer och trycket ökar än mer på de anställda om arbetsgivaren vill fuska.

Antikorruptionsexperten Louise Brown är mycket kritisk till hur brottslighet relaterad till statliga stöd tonas ned i debatten.

– Det är skillnad mellan fusk och organiserad brottslighet där man utnyttjar personal som är i en beroendeställning. Det är cyniskt utnyttjande av skattepengar och av människor som har familjer att försörja och hyra att betala, studielån och annat, säger hon. 

Louise Brown är vd för företaget Ansvar som granskar arbetslivskriminalitet. En förklaring till varför Sverige har så svårt att få bukt med brottslighet relaterad till arbetsmarknaden är hård sekretess, anser hon.

– Vi har sådana sekretessregler att myndigheter inte kan prata med varandra och utbyta kritisk information. Det är anmärkningsvärt, så gör man inte i Norge och Finland. När extra stöd­insatser måste in under pandemin blir det bara grädden på moset på existerande brottslighet.

Arbetet har även pratat med fackliga företrädare från andra branscher än hotell och restaurang och överallt finns berättelser om fusk men få vågar vittna om det.

– Vi har fått tips om butiker i Stockholm där det förekommer men där medlemmarna är så rädda på grund av sin utsatta situation att de ändå inte vill att vi ska agera, säger till exempel Emma Lindqvist som är ombudsman på Handels.

I taxibranschen fuskas det friskt, enligt Tony Blomberg som är ombudsman för Transportfacket i Göteborg.

– En kille jag pratade med jobbade tio timmar om dagen, sex dagar i veckan. Ändå fick han permitteringsavdrag på lönen. Jag frågade om han hade skrivit på något papper och det hade han, men han hade ingen aning om vad det stod. De hade bara sagt att han var tvungen att skriva på för att få lön, berättar Tony Blomberg.

Han har sökt upp taxiförare på stan för att försöka få dem att berätta men alla är rädda och ingen vågar prata.

– Branschen är käpprätt åt helvete, utbrister Tony Blomberg.

Finansminister Magdalena Andersson (S) skriver i ett mejl till Arbetet att hon inte är förvånad över att det fuskas.

Hon pekar på fackets roll i det arbetet, eftersom arbetsgivare med kollektivavtal måste teckna avtal om korttidspermitteringar.

– Med kollektivavtal har arbetsgivaren långtgående skyldigheter att informera och förhandla med fackliga företrädare. Det ger en automatisk kontrollmöjlighet. Facket har också möjlighet att utkräva skadestånd vid avtalsbrott, skriver Magdalena Andersson. Läs en längre intervju med finansministern här.

HRF:s avtalssekreterare Per Persson håller med om att facket har en viktig roll, men säger att det inte är så enkelt eftersom anställda oftast inte vågar eller vill berätta om fusk.

Det kan ju vara deras jobb som står på spel.

– Vi är beroende av att medlemmar larmar om de tycker att något inte stämmer. Antingen att de säger ifrån direkt till chefen eller, om det inte går, hör av sig till facket, säger Per Persson.

En som sade ifrån var alltså Sebastian, som jobbade på två fuskande restauranger. Till slut tröttnade han och sökte sig bort från branschen.

– Nu jobbar jag inom hemtjänsten.

– Jag har varit med om permitteringsfusk och det ganska rejält vilket fick mig att säga upp mig och byta yrke, säger Sebastian som vill vara anonym.