Trumps krav kan stoppa lönedumpning i Mexiko

Klockan är strax efter åtta på morgonen och strimmor av sol når ner till gatan där renhållningsarbetare vant sopar undan löv.

På deras gröngula overaller syns stadens emblem och texten Delstatsregeringen Mexico City. Men vad företaget som tillhandahåller kläderna heter minns inte Mary Díaz. Förresten är det ändå något nytt som ska ta över såhär efter årsskiftet.

– Ett företag försvinner och så kommer det ett annat. De sa att de skulle betala samma lön som det förra, men vi får väl se så att de inte lurar oss.

Under sina 14 år i yrket har hon arbetat för minst fem olika företag, fast arbetsuppgifterna aldrig har ändrats.

Att jobb läggs ut på inhyrda är vanligt och innebär ofta att de anställda går miste om viktiga pensionsinbetalningar, lagstadgade bonusar och poäng i socialförsäkringssystemen. I slutändan finns inte heller någon att vända sig till för att klaga.

På lönechecken står ofta namnet på ett brevlådeföretag eller en annan tillfällig underleverantör; bolag som ofta kommer och går under olika namn. Många har dessutom satt i system att redovisa lägre löner än de verkliga.

I vissa fall står de inhyrande företagen själva bakom de dotterbolag eller underleverantörer som genomför lagbrotten. På så sätt slipper företagen i toppen undan både lagstadgade bonusar till anställda och ansvaret för felrapporteringen.

Genom att använda en mellanhand minskar kostnaderna, förklarar Héctor de la Cruz, expert i arbetsrätt.

– Dels genom att du inte betalar ut förmåner, dels genom att om personalen tjänar 1 000 pesos så rapporterar underleverantören bara 100 pesos till myndigheterna medan resten betalas ut vid sidan om så att utgifterna för skatt och sociala avgifter blir mindre. 

I november lade president Andrés Manuel López Obrador fram ett lagförslag för att kraftigt begränsa användandet av utkontraktering – eller så kallad outsourcing.

En reformering av nuvarande praxis är efterlängtad av fackföreningsrörelsen.

– Utkontrakteringen innebär stora förluster för arbetarna, utöver att det ofta inte finns någon verklig arbetsgivare, utan bara ett kontor som kan försvinna när som helst när det uppstår problem, konstaterar José Luis Carazo från Mexikanska arbetares samorganisation (CTM), landets största fackliga centralorganisation.

Det förslag som nu ligger på bordet skulle förbjuda all inhyrning av personal till ett företags kärnverksamhet. En bilfabrik skulle alltså fortfarande kunna hyra in exempelvis städning och telefonsupport, men inte arbetare till själva fabriken.

Men initiativet har kritiserats. Över 4,5 miljoner mexikaner arbetar med kontrakt som kan påverkas av en lagändring. Företagarorganisationer varnar för att regeringens förslag skulle riskera deras jobb och kraftigt skada arbetsmarknaden.

I en tid när både anställda och företag har drabbats hårt av coronapandemin är en striktare reglering av arbetsmarknaden dessutom extra kontroversiell.

Under förra årets andra kvartal, när stora delar av Mexiko var nedstängt, krympte landets ekonomi med 17 procent och bara under april förlorade över tolv miljoner mexikaner sin inkomst.

Även vissa fackförbund är oroliga för att en striktare reglering skulle kunna slå ut mexikanska jobb, men arbetsmarknadsminister Luisa María Alcalde, som initierat reformen, har tillbakavisat oron.

– Tvärtemot att ge oss arbetslöshet så kommer den att skapa en mer jämlik och rättvis, men också mer produktiv arbetsmarknad, har hon sagt till tidningen El País.

Något som bidragit till att pressa upp frågan på regeringsnivå är sannolikt det nya frihandelsavtalet för Nordamerika.

Mexiko har i dag längre minimilöner än exempelvis Kina och bland de lägsta arbetarlönerna i Latinamerika, vilket har gjort landet populärt hos tillverkningsindustrin.

USA:s dåvarande president Donald Trump hoppades i och med det nya avtalet ta tillbaka fabriksjobben från grannlandet i söder, genom att pressa upp kostnaderna för arbetskraft i Mexiko. Så när USMCA i somras ersatte det tidigare frihandelsavtalet Nafta var det med ett fokus på mer jämlika arbetsvillkor.

– Det finns ett tryck på Mexiko att höja standarden för anställda till samma nivå som i resten av frihandelsområdet, men jag tror inte att det här är vad de andra länderna hade tänkt sig, säger Fiona Coombe, juridisk analytiker vid rådgivningsföretaget Staffing Industry Analysts, som vänder sig till bolag som hyr in eller hyr ut personal.

Hon säger att förslaget även i ett globalt perspektiv går ovanligt långt i att vilja begränsa användningen av underleverantörer.

– De flesta länder har lagar för bemanningsanställda eller utkontraktering, men det är vanligtvis svagt reglerat, så jag skulle säga att det här är ganska kontroversiellt.

Såvitt hon vet har liknande försök tidigare bara gjorts i Filippinerna – där lagen aldrig gick igenom – och Brasilien – där regleringen sedan den infördes har lyfts igen.

Men det är inte bara privata storföretag som kommer att påverkas om lagen går igenom.

Enligt en kartläggning av organisationen Mexikaner mot korruption och straffrihet (MCCI) har Mexikos federala regering under de senaste två åren haft kontrakt med minst 50 bemanningsföretag som förmedlat jobb till över 28 000 personer.

– Den utkontraktering som finns inom staten ska försvinna, svarade president López Obrador när han i november tillfrågades om siffrorna vid en av sina dagliga presskonferenser.

Centralorganisationen CTM är positiv till processen och understryker vikten av att tydliggöra vad som ska vara tillåtet och inte. 

– Om vi ser att det finns sidouppgifter som kan skötas av någon annan så är det rimligt. Missbruket ligger i att företagen har börjat anlita all sin personal för grundläggande funktioner via underleverantörer, säger José Luis Carazo.

Men enligt Fiona Coombe är det inte så enkelt.

– Ett företag som behöver expandera eller anlita mer personal för att till exempel klara av en extra stor order… Det här skulle hindra dem från det.

Efter press från flera företagarorganisationer har kongressens debatt om lagförslaget skjutits upp till i februari.

Arbetsrättsexperten Héctor de la Cruz är dock övertygad om att reformen kommer att klubbas igenom med vissa mindre justeringar och säger att detta kommer att innebära ett paradigmskifte.

– Alla medelstora och stora företag, upp till transnationell nivå, använder sig av det här systemet och kommer få stora problem när de måste betala högre löner, mer skatt, sociala avgifter och lagstadgade förmåner. Men det är positivt för de anställda och socialförsäkringen som kommer att få in mer pengar.

Gatusoparen Mary Díaz hoppas att lagen går igenom, men är luttrad efter alla år med korta kontrakt.

Hon tjänar motsvarande 640 kronor i veckan, men hur mycket som går till pension och försäkring är oklart.

– De har sagt i flera år att det ska vara slut på de privata mellanhänderna. Det vore bra för jag känner flera som jobbar direkt för staten och de har mycket bättre lön och villkor.