Teknikarbetsgivarna: Ta bort kortad arbetstid för industrins anställda

LO utreder nu hur arbetsveckan för svenska anställda ska bli kortare. Samtidigt diskuterar Socialdemokraterna en lagstadgad arbetstidsförkortning.

– I industrin har vi hanterat arbetstidsförkortning och löneökningar som en helhet i våra avtal, de hänger ihop. Men nu är anden ur flaskan, arbetstidsförkortning på politisk väg är ett reellt hot. Vi kan inte leva med en sådan risknivå, säger Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin.

Därför begärde Teknikföretagen en avveckling av de system för arbetstidsförkortning som industrins anställda redan har när arbetsgivarna i dag lämnade över sina yrkanden i avtalsrörelsen till IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer.

– Vi kan inte riskera att en lagstadgad arbetstidsförkortning med bibehållen lön adderas till den avtalade arbetstidsförkortning vi redan har. Det skulle vara helt ohållbart.

IF Metalls ordförande Marie Nilsson tycker att Tomas Undin är alltför drastisk när han kräver avveckling av arbetstidsbanken i teknikavtalet.

– Vi tycker det är en överreaktion. Samtidigt är det väl ett inlägg i debatten. Tomas Undin får förklara i kommande förhandlingar hur han tänker.

Marie Nilsson anser att det vore kontraproduktivt att avveckla tidbanken när arbetsgivarna och facken i industrin är överens om att arbetstidsfrågan hellre ska regleras i kollektivavtal än i lag.

– Vi tycker att frågorna om arbetstid hör intimt ihop med lönebildningen och bör förhandlas tillsammans.

Motverka politikerna

Det yrkande som Teknikföretagen nu lagt är dock inte fullt så drastiskt som det kan låta.

Vad arbetsgivarna vill ha är en mekanism som gör att om lagstadgad arbetstidsförkortning införs ska de anställdas arbetstidsbanker (och i andra hand deltidspensionen) minska i motsvarande grad, förklarar Teknikföretagens biträdande förhandlingschef Anna Nordin.

– Exakt hur detta ska utformas är inte klart, det får vi förhandla om, säger Anna Nordin.

Arbetsgivarnas bud kan ses som politiskt: Det är ett sätt att parera en politiskt bestämd arbetstidsförkortning vid en eventuell rödgrön valseger 2026.

Men Anna Nordin säger att det handlar om omsorg om företagen:

– Vi behöver säkra att de inte drabbas av dubbla arbetstidsförkortningar.

Industriarbetsgivarna, som också har lämnat över sina avtalskrav till de fackliga motparterna idag, har ett yrkande som är snarlikt Teknikföretagens.

– Vi vill ta bort arbetstidsförkortning som tar av produktionstiden, till förmån för lön eller pensionsavsättning, säger Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

– Svensk industri står enad. Vi accepterar inte en eventuell lagstadgad arbetstidsförkortning som får genomslag i våra kollektivavtal.

Industrins anställda fick så kallade arbetstidskonton i mitten av 1990-talet. De har sedan byggts på steg för steg.

I dag får en arbetare i verkstadsindustrin in 82 minuter på sitt arbetstidskonto för varje arbetad vecka. Det blir drygt 64 timmar ledig tid per år, som kan tas ut som hela dagar eller enstaka timmar.

Till detta kommer ett system för deltidspension, som började byggas upp 2013. Det ska göra att anställda som fyllt 60 eller 62 år ska ha råd att gå ner i arbetstid. Avsättningarna till deltidspensionen är nu såpass stora att stålverksarbetare och gruvarbetare har en reell möjlighet att trappa ner i slutet av arbetslivet.

Båda systemen ovan är mycket populära bland de anställda. Och båda har betalats genom att de anställda avstår från löneökningar.

Vill arbetsgivarna rulla tillbaka vad de anställda har uppnått blir de alltså tvungna att betala med motsvarande löneökningar.

Otydligt märke

De avtal som fack och arbetsgivare i industrin sluter i vår ska fungera som vägledning för hela den övriga arbetsmarknaden, ett så kallat märke.

Om industrins avtal blir en blandning av löneökningar och slopad arbetstidsförkortning kan märket dock bli svårt att tolka.

– Det är en besvärlig timing på de olika frågorna. Den sittande regeringen verkar inte för förkortad arbetstid, och Socialdemokraterna har ännu inget kongressbeslut om att göra det, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

– Den oro som Teknikföretagen signalerar handlar om vad det politiska systemet gör, inte deras motparter. Men det är svårt för arbetsgivarna att få några svar innan märket ska sättas.

Facken kräver 4,2 procent

Inte oväntat anser Teknikföretagen att utrymmet för löneökningar är mycket litet, men arbetsgivarna lägger inte något bud i siffror.

Facken i industrin står fast vid de krav de lade fram i början av november. Det betyder löneökningar med 4,2 procent i ett ettårigt avtal och en fortsatt utbyggnad av systemen för arbetstidsförkortning.

På Tekniksavtalets område kräver IF Metall inte mer tid till arbetstidskontona, men väl ökad avsättning till deltidspensionen.

– Vi ser även deltidspensionen som en arbetstidsförkortning, även om den läggs i slutet av livet, säger Marie Nilsson.

Facken inom industrin kräver också att deltidsanställda ska få samma ersättning när de jobbar utöver sitt vanliga schema som heltidsanställda får för övertidsarbete. I industrin är deltid och mertid dock ganska ovanligt.

– Att vi ändå driver kravet handlar självklart om solidaritet med anställda i handeln och andra branscher där deltidsarbete är vanligare, säger Marie Nilsson.

För tjänstemannafacket Unionen är mertidsfrågan viktigare. Men inte främst för tjänstemännen i industrin.

– Vi ser det som en hygienfaktor att våra kollektivavtal inte är diskriminerande, vilket EU-domen visar att de faktiskt är idag. På våra kollektivavtal med Svensk Handel är frågan viktigare, säger Unionens ordförande Peter Hellberg.

Fotnot: Fackens lönekrav innebär att en verkstadsarbetare med genomsnittlig lön, 34 000 i månaden, får en löneökning med 1 428 kronor. Snittlönen för en arbetare i verkstadsindustrin låg på 32 700 kronor 2023. För att få en aktuell siffra har Arbetet räknat upp snittlönen med 4 procent – så mycket har lönerna har stigit i privat sektor det senaste året.

Hur långt arbetstidsförkortningen har kommit varierar från bransch till bransch. I verkstadsindustrin handlar det om 64,5 timmar ledig tid per år. I Livsmedelsavtalet, det dominerande avtalet i livsmedelsindustrin, är siffran 47,5 timmar per år.