”Att vara förhindrad att kommentera är ibland en slags kommentar”, skriver fackföreningen i en kommuniké enligt Hong Kong Free Press.

UNCS organiserar tjänstemän inom offentlig sektor. Facket har runt 3 000 medlemmar och föddes ur demokratiprotesterna som tog sin början sommaren 2019. 

Sedan dess har det som demokratirörelsen försökte stoppa blivit verklighet – Peking har stärkt sin kontroll över den forna brittiska kolonin Hongkong.

I juni 2020 antog Hongkongs högsta politiska organ en kontroversiell ny säkerhetslag som författats av Kommunistpartiet. 

Enligt lagen kan bland annat ”separatism” och ”omstörtande verksamhet” bestraffas med livstids fängelse, men lagen är så vagt skriven att den kan användas för att kriminalisera fredliga protester och politiskt missnöje. 

Bara en vecka efter att lagen antagits meddelade Hongkongs ledning att nyanställda tjänstemän skulle vara tvungna att underteckna en lojalitetsförklaring.

Några månader senare utvidgades detta till att gälla regionens samtliga 180 000 offentliganställda tjänstemän. 

I mitten av februari ska tjänstemännen ha skrivit under. De som vägrar riskerar avsked. 

UNCS ordförande Michael Ngan menar att kravet underminerar fackets fortsatta existens.

– Enligt vad regeringen har sagt kommer fackligt förtroendevalda sannolikt inte kunna fortsätta vara anställda. Det innebär att de inte heller kommer att vara kvalificerade för fackligt medlemskap eller förtroendeuppdrag, säger han till dagstidningen South China Morning Post.   

Michael Ngan är enligt tidningen påtagligt återhållsam i sina kommentarer. 

– Som ordförande är de förtroendevaldas säkerhet och medlemmarnas personuppgifter min viktigaste prioritet, säger han utan att utveckla.

Enligt Pauli Kristiansson – tidigare internationell sekreterare på Livs, numera pensionär men fortfarande engagerad i Hongkongfrågan – har facken tvingats på defensiven sedan säkerhetslagen infördes.

– Man har ju blivit mycket försiktigare, man är ju inte så tydligt politiska som man var innan. Man vill inte riskera att bli åtalad helt enkelt, säger han till Arbetet Global. 

Den risken är reell. Den 16 februari ställs Lee Cheuk-yan, generalsekreterare för den fria centralorganisationen HKCTU inför rätta, anklagad för att ha deltagit i olagliga demonstrationer.

Den 6 januari greps centralorganisationens ordförande Carol Ng, tillsammans med ett femtiotal andra demokratiaktivister, anklagad för att ha deltagit i ett inofficiellt primärval.

Enligt HKCTU gäller åtalet omstörtande verksamhet.

Hongkong

När den tidigare brittiska kolonin Hongkong år 1997 överlämnades till Kina fick den status av en ”särskild administrativ region”. Dess oberoende skulle garanteras enligt principen om ”ett land, två system”.

Hongkongs runt 7,5 miljoner har åtnjutit en betydligt högre grad av medborgerliga fri- och rättigheter än vad som varit fallet i Fastlandskina. Hongkongs regering väljs demokratiskt men Peking har vetorätt vad gäller utformningen av det politiska systemet, som exempelvis vallagar.

Rädslan att införlivas med Fastlandsina är utbredd och de senaste 30 åren har kantats av demokratiprotester, bland annat 2010, 2014 och 2019–2020.

I juni 2020 klubbades en kontroversiell säkerhetslag som kritiker menar är så bred att den kan användas för att kriminalisera all politisk opposition.