Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Demokratirörelsen i Hongkong är speciell på flera sätt.

Demonstranter har ofta fattat beslut genom omröstningar via sociala medier och avsaknaden av ledare har varit proteströrelsens signum. 

Men nu verkar demonstranterna byta taktik. 

– Allt fler ser ett ökat behov av att organisera sig så att protesterna kan fortsätta under en längre tid, säger Ma Ngok, statsvetare på Chinese University i Hongkong, till nyhetsbyrån Reuters. 

Intresset för att gå med i fackföreningar har ökat. 

Enligt Reuters har ett 40-tal fackliga organisationer bildats de senaste månaderna och ett dussin står i startgroparna att bildas, uppger den oberoende fackliga centralorganisationen HKCTU. 

Facket har nu startat flera snabbkurser för nya medlemmar och bara hittills i år så har HKCTU fått 2 000 nya medlemmar. 

Det statliga siffrorna skiljer sig från fackens uppgifter men även i deras statistik märks en ökning. 2018 var antalet nybildade fackförbund 18. I fjol hade antalet ökat till 25.

Den fackliga organiseringen har fått draghjälp av den krypterade appen Telegram där det skapats en grupp för de som är intresserade av facklig organisering. 

Enligt statsvetaren Ma Ngok är intresset för fackföreningar något nytt. 

Tidigare har Hongkongborna sett på facken som en sorts hobbyförening där medlemmarna mest umgås. I Kina är facken kontrollerade av kommunistpartiet och i Hongkong finns flera Pekingtrogna fackföreningar. 

Men de små facken som nu bildas på arbetsplatserna tycks vara oberoende.

Det kan skapa ett större utrymme för den oberoende centralorganisationen HKCTU som bildades redan 1990 och har 190 000 medlemmar.

Centralorganisationen har under flera årtionden varit en del av demokratirörelsen men de senaste åren är det främst studenter som stått längst fram på barrikaderna. Fackföreningmedlemmarna, som ofta är äldre, har inte spelat en lika framträdande roll i gatuprotesterna.

HKCTU har dock organiserat flera strejker i protest mot vad de anser vara en oroande demokratisk utveckling i Hongkong. 

De mindre facken som bildas på arbetsplatserna är fortfarande svaga och har begränsade möjligheter att göra sina röster hörda. 

– Det är ännu för tidigt att säga om de kommer att organisera tillräckligt många för att kunna påverka utvecklingen, säger Eli Friedman, sociolog på det amerikanska Cornell University, som forskar om Kinas arbetsmarknad, till Reuters. 

Protesterna i Hongkong

• I flera år har det förekommit protester mot Kinas ökande inflytande i Hongkong. Den senaste protestvågen inleddes i våras 2019 och demonstrationerna ledde till att stoppa ett lagförslag om att tillåta utlämning till Kina av misstänkta brottslingar.

• Vid flera tillfällen har demonstrationerna enligt arrangörernas siffror samlat runt två miljoner människor i staden där det bor åtta miljoner. Samtidigt har konfrontationerna mellan polis och demonstranter gradvis eskalerat.

• Konflikten har kastat in Hongkong i den värsta politiska krisen sedan överlämnandet från Storbritannien 1997. Peking har delat ut skarpa varningar till demonstranterna.

• Demonstranterna ställer fem krav; Tillbakadragande av lagförslaget om utlämning, tillbakadragande av Carrie Lams uttalande om att demonstrationerna 12 juni 2019 var ett upplopp, att de demonstranter som gripits ska släppas, att polisens agerande ska utredas, ökad demokratisering.