Jessica Wigren är undersköterska och heltidsfacklig för Kommunal. Men i maj och tre månader framåt hoppade hon in på iva i Gävle på halvtid. Den nya smittvågen väcker oron för kollegorna. ”Jag tror att det kommer att påverka dem under lång tid.”

Det mest påtagliga var döden.  

Undersköterskan Jessica Wigren hade visserligen tidigare jobbat på intensivvårdsavdelning, iva. Och människor i intensiv-vård dör ibland. Men när hon sju år senare återvände under coronavåren var allt annorlunda.

– Annars är iva så blandat. Det kan vara många bakomliggande orsaker till att personer ligger där och ingen är den andra lik. Nu låg alla där på grund av covid. 

Hon berättar om anhöriga som inte tilläts ta farväl av sina släktingar. I stället lades de avlidna i svarta säckar på grund av smittorisken.

Personalen undvek att gå på toaletten eller dricka vatten för att slippa ta av sig all skyddsutrustning. Hur sjukdomens lynnighet tärde.

– Man har patienter som är stabila och på väg därifrån. Allt känns jättebra. Sen vänder man på patienten och det tillstöter någonting på tio sekunder och man måste intubera igen. 

Jessica Wigren arbetar vanligtvis fackligt på heltid för Kommunal i Gävle.

Men i maj ombads hon hoppa in på halvtid i den pressade sjukvården. Arbetsplatsen de kommande tre månaderna blev covid-iva i Gävle.  

I region Gävleborg har övertiden för undersköterskor och annan olegitimerad vårdpersonal ökat med cirka 35 procent under årets första nio månader, jämfört med samma månader året innan.

Det visar den enkät som Arbetet har skickat till alla Sveriges 21 regioner med frågor om övertid och sjukfrånvaro. 14 regioner har svarat.

Bland dem som svarat har övertiden för undersköterskorna ökat i alla regioner utom tre under årets första nio månader, visar enkäten. I snitt med 8,6 procent. I flera regioner syns rejäla ökningar, som 20 procent i region Västernorrland, 32 procent i Jämtland Härjedalen och 17 procent i region Uppsala.

Stora ökningar i övertid

Procentuell förändring av övertid för vårdpersonal i regionerna under januari-september, jämfört med samma period förra året. 
Källa: Arbetets enkät till regionerna.

Undersköterskor och andra olegitimerade vårdyrken

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Sjuksköterskor, barnmorskor

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Ökningen i övertid ger dock inte hela bilden av personalens ökade arbetsbörda. Scheman har också ställts om och semestrar har flyttats. 

I region Stockholm har man infört ett så kallat krislägesavtal, som ger möjlighet att kraftigt öka den planerade arbetstiden för de anställda. Det ersätts med högre lön för personalen.  

Enligt Kommunal har inga andra regioner aktiverat krislägesavtalet men det kan ha gjorts andra lokala överenskommelser som berör arbetstid ute i landet. 

Pandemin syns också i personalens sjukskrivningar. Snittökningen totalt för sjukskrivningar var 22 procent för undersköterskorna. Allra störst ökning syns i Örebro med 41 procent fler sjuktimmar jämfört med samma period 2019.

Också i Gävle syns en rejäl ökning av sjuktimmarna – 26 procent – vilket även det har ökat pressen och arbetsbelastningen för dem som jobbar.

Östra sjukhuset i Göteborg i november. En ny patient rullas in på intensivvårdsavdelninge.

När Arbetet intervjuar Jessica Wigren i november har den andra vågen börjat svepa in över landet.

Hon hoppas att hon inte ska tvingas tillbaka till iva när sjukdomen tagit fart igen. Men hon är samtidigt orolig för de kollegor som är fast stationerade på avdelningen.

– Jag tror att det kommer att påverka dem under lång tid. Dels för att de får jobba så mycket övertid, men också på grund av allt man ser och hör och att man inte får någon fritid. Det kommer nog att bli mycket sjukskrivningar framöver. 

Jessica Wigrens fackliga kollega Anki Larsson, ordförande för Kommunals sektion i region Gävleborg, beskriver en situation som kan tyda på posttraumatisk stress hos flera medlemmar: 

– De kan inte gå in i vissa salar med allt de varit med om. 

Anki Larsson betonar att arbetsgivaren har gett bra stöd under krisen och ger möjlighet till samtal för dem som mår psykiskt dåligt.

Men även hon tror att covidpandemin har effekter på personalen på lång sikt. 

Marie Åsberg är psykiatriker och professor emerita vid Karolinska Institutet.

Hon säger att det är troligt att många av dem som jobbar inom covidvården kommer att få psykiska problem i framtiden, sannolikt handlar det då om olika former av stressrelaterade symptom.

– Men det kommer att komma med fördröjning. Det gör det alltid. Vårdpersonalen är den mest solidariska man kan tänka sig. Under tiden det hela pågår får de krafter att klara av det på något vidunderligt sätt. Men man kan räkna med att det kommer att kännas efteråt, säger Marie Åsberg. 

Hon anser att en av de viktigaste åtgärderna arbetsgivarna just nu kan genomföra, förutom tid till återhämtning, är tid att prata om det man varit med om. Själv håller hon tillsammans med kollegor studiecirklar med vårdpersonal där de gemensamt kan gå igenom sina upplevelser.

– Det finns två saker som gör att man klarar av ett omänskligt arbete. Det första är att man tycker att det är väldigt meningsfullt. Det andra är att man inte är ensam. 

Hon gör jämförelsen med krigsveteraner i USA där de som kom hem som hjältar från andra världskriget klarade sig bättre än veteranerna från Vietnam, ett krig många var negativa till.

– Det handlar också om vad de som jobbar i vården är beredda att tolerera från arbetsgivarna. Det enklaste sättet att ge kompensation är ju ofta lönen. Den har också ett symbolvärde. Det är viktigt att känna att man blir uppskattad.