Här är några av årets minst lästa artiklar
Trots innehåll om pandemi, lågkonjunktur och massarbetslöshet – de här artiklarna intresserade knappt någon alls när Arbetet Global publicerade.
Den här tiden på året kommer det alltid listor över de mest lästa artiklarna. Men Arbetet Global gör tvärtom. Nu listar vi några av de artiklar som under året fått minst läsning.
Det finns egentligen ingen gemensam nämnare mellan artiklarna. En handlar om skolkris i Venezuela och en annan om slopat bistånd till Kambodja.
Om en artikel ska bli läst eller inte är delvis slumpartat. Visst är det viktigt med bra rubriker och ingresser, men läsningen av en artikel påverkas också av andra tillfälligheter som vilka nyhetshändelser som sker runt omkring. Vi ger därför er läsare en ny chans att ta del av tio artiklar som vi tycker borde ha fått större spridning.
Krisande oljebolag
Det är inte bara omställningen till mer klimatneutrala verksamheter som får oljebolagen att dra åt svångremmen.
Historiskt prisfall på olja under våren på grund av coronapandemin har lett till massuppsägningar. Shell, BP och Chevron är några av oljejättarna som sagt upp tusentals.
Miljoner migranter vill hem
Nästan tre miljoner migranter runt om i världen kan inte återvända till sina hem, fastän de vill. På grund av stängda landsgränser sitter många fast i områden där social distansering är omöjlig, varnar FN.
Historiskt undertecknande
I augusti skedde något historiskt inom FN:s arbetsmarknadsorgan ILO. För första gången i ILO:s hundraåriga historia ratificerades en konvention av samtliga 187 medlemsländer – den mot de grymmaste formerna av barnarbete.
Fria medier hotas
Flera länder har under pandemin kraftigt begränsat pressfriheten. I Serbien beslutades under våren att all information om covid-19 först måste passera regeringen.
Även i Kambodja, Filippinerna och Brasilien har journalister pressats för sin rapportering om krisen.
Rusning efter spanskt stöd
Den spanska regeringen har sjösatt en reform som ger de allra fattigaste en så kallad garanterad minimiinkomst.
Trycket var enormt och på mycket kort tid kom en miljon ansökningar in vilket gjorde det svårt för staten att hinna med att hantera alla ärenden.
Slopat bistånd
Sverige bestämde sig i juni för att slopa sitt bistånd till Kambodja med hänvisning till bristande demokrati. Men landet finns kvar i Stefan Löfvens initiativ Global deal där nationer och företag lovat att jobba för en social dialog.
Flirt i Latinamerika
Tiotals miljoner har blivet arbetslösa och fackens medlemstal rasar. Trots att det ser tufft ut för facken i Latinamerika finns ljuspunkter. Det flirtas vilt mellan traditionella fack och sociala rörelser.
”Virusnationalism” hotar jobb
Världshälsoorganisationen, WHO, har tidigare varnat för att en ”virusnationalism” kan uppstå om länder hamstrar vaccin för covid-19.
En liknande nationalism kan även drabba framtidens arbetsmarknad hårt. Bulgariska statsvetaren Ivan Krastev tror att politiska beslut i framtiden allt mer kan komma att flyttas tillbaka till en nationell nivå.
Skolkris i Venezuela
Med en månadslön på mindre än 60 kronor flyr lärare i Venezuela inte bara klassrummen utan även landet. Hittills uppges 120 000 lärare ha flyttat utomlands under de senaste årens ekonomiska kris.
Men utbildningsminister Aristóbulo Istúriz menar att landets fria skolgång fortfarande är en framgångssaga.
Extrem fattigdom ökar
Världsbanken har höjt sin prognos för extrem fattigdom på grund av covid-19. Uppemot 115 miljoner människor riskerar att drabbas.
Internationella fattigdomsgränsen går vid 1,9 dollar per dag, cirka 20 kronor. Med hjälp ett nytt mätverktyg har Världsbanken uppdaterat sina siffror över hur många människor som lever i extrem fattigdom och nu ökar antalet för första gången på 22 år.