En skylt på ett ungerskt staket vid byn Asotthalom, på gränsen till Serbien. varnar för att stängslet är elektriskt.

Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Åtta månader in i pandemin är det för tidigt att veta hur krisen kommer att utvecklas. Men det finns vissa tendenser, berättar bland annat det globala industrifacket Industriall.

Arbetskraft från utlandet väljs bort för lokal arbetskraft. Distansarbete och stängda gränser gör att företagen måste ställa om och ta hänsyn till rådande omständigheter.

I Polen, som förlitat sig på utländsk arbetskraft från Ukraina, har ett vakuum uppstått på arbetsmarknaden i och med att 1,4 miljoner ukrainare åkte tillbaka till sitt hemland. 

I Storbritannien beslöt lantbrukare att chartra flygplan för att flyga in rumänska arbetare för att skörda fruktfälten.

Stängda gränser har lett till nya villkor för branscher som förlitar sig på billig utländsk arbetskraft.

Samtidigt har coronautbrottet medfört att arbetslösheten skenat och konkurrensen om jobben hårdnat. Det kan leda till fundamentala förändringar i arbetslivet.  

I Australien har en allians av fackförbund krävt att jobben på fruktodlingar ska gå till australiensare i stället för som i dag till utländska backpackers.

Facken kräver dessutom att lönerna måste höjas och villkoren förbättras om arbetslösa australiensare ska kunna ta jobben.  

Jordbrukarnas  arbetsgivarorganisation kallar förslaget för orealistiskt.

De hävdar att det är svårt att få arbetslösa australiensare i avlägsna landsbygder att lämna sina familjer och vänner för att jobba med skörden i några månader. 

En framtida brist på arbetskraft har lett till spekulationer om att automatiseringen kommer att öka. Tekniken har nu utvecklats så långt att robotar klarar av att plocka frukt

Men en minskad arbetsmigration lär också få stora konsekvenser i de länder där medborgarna reser utomlands för att jobba.  

En miljard människor – var sjunde människa på jorden – var innan coronautbrottet beroende av de pengar som drygt 200 miljoner gästarbetare skickar hem.

I Nepal, Liberia och Kirgizistan utgör pengarna som gästarbetarna skickar hem 30 procent av BNP, enligt Världsbanken. 

Även handeln mellan länder kan påverkas av en växande nationalism.  

Enligt den stora amerikanska tankesmedjan Brookings har utbrottet under de första månaderna lett till att den globala handeln minskat med 30 procent och direktinvesteringarna mellan länderna har minskat ännu mer, 40 procent.  

Världshandelsorganisationen, WTO, var redan innan krisen underminerat av USA och Brookings bedömning är att WTO:s möjligheter att underlätta världshanden kommer att minska ytterligare. 

USA:s president Donald Trump har siktat på att skapa bilaterala handelsavtal med enskilda länder, i stället för att stödja internationella regler inom WTO.

Samtidigt håller den andra ekonomiska tungviktaren, Kina, på att förändra sin ekonomi. I stället för export till andra länder bygger landet nu upp sina inhemska ekonomi och satsar mer på tjänsteproduktion och servicenäringar. 

Så länge pandemin skakar världen behöver länder se om sina egna ekonomier och arbetsmarknader i större utsträckning än tidigare.

I början av april 2020 konstaterade den italienska journalisten Chiara Pagano att Italien var mer slutet än vad högerpolitikern och nationalisten Matteo Salvini någonsin kunnat drömma om.  

På bara några veckor stängde coronapandemin fler europeiska gränser än vad flyktingkrisen 2015 gjorde.

Den bulgariske statsvetaren Ivan Krastev har under flera år studerat hur EU:s politiska karta håller på att ritas om.

Under mars sjönk flygresandet med 97 procent, skriver den bulgariska statsvetaren Ivan Krastev i sin bok ”Är morgondagen redan här” som handlar om hur pandemin håller på att förändra Europa.  

En möjlig effekt av virusutbrottet är att det uppstår vad han kallar för ”hålla-sig-hemma-nationalism”. De senaste årtiondena har beslutsfattandet skjutits upp på högre nivåer; som till exempel EU.  

Ivan Krastev menar att besluten nu allt mer kan komma att flyttas tillbaka till en nationell nivå.  

Visserligen har många populistpartier – varav flera är högernationalister fått ett minskat stöd i EU sedan coronautbrottet.

Väljare har sökt sig tillbaka till mer etablerade partier. Men samtidigt, skriver Ivan Krastev, så har gränsen mellan demokratier och auktoritära regimer suddats ut.

Demokratiska länder har varit lika benägna som auktoritära att kränka människors personliga integritet i samband med att samhällen stängts ned. Auktoritära härskare har, enligt honom, inte varit mindre lyhörda för folkets krav på åtgärder.

Enligt Ivan Krastev kan det leda till en mindre ideologisk och mer instabil värld.

Kanske växer nationalismen, kanske inte, men vad som än sker får det en effekt på arbetsmarknaden.

Nationalism

Nationalism är ett tankesystem som bygger på idén om en särskild gemenskap inom nationens gränser. Värdena och intressena är viktigare än andra kollektiva värden och intressen och att förverkligandet av nationens intressen förutsätter största möjliga politiska oberoende.

Idag talar man om flera olika typer av nationalism. Nationalism kan yttra sig på ett harmlöst sätt genom att man håller på sitt land i idrottssammanhang till att spä på motsättningar mellan olika folkgrupper eller kulturer.

Källor: Nationalencyklopedin, Forum för levande historia