Regeringen och samarbetspartierna tänker bygga ett nytt system för anställningsskydd och kompetensutveckling på höstens överenskommelse mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Detta trots att LO inte står bakom den.

Kort efter LO:s nej sa IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä till Arbetet att IF Metall vill ta del av överenskommelsen.

”Vi vill inte bli offer för omständigheterna. Inte låta PTK snacka ensamma om sånt som berör oss”, sa Veli-Pekka Säikkälä.

PTK och Svenskt Näringsliv arbetar nu med att anpassa sin överenskommelse för att det ska bli möjligt för exempelvis IF Metall att haka på.

– Delar av överenskommelsen är konstruerade för att gälla på huvudavtalsnivå. Då behövs ett antal justeringar och anpassningar för att enskilda förbund ska kunna ansluta sig. Och det är inte helt enkelt, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt, som också är PTK:s förhandlingsledare.

Trots tekniska svårigheter ser PTK mycket positivt på att enstaka LO-förbund vill vara med.

På frågan om PTK har kontakter med IF Metall om detta svarar Martin Wästfelt både som PTK-företrädare och som Unionens förhandlingschef:

– Vi har kontakter med IF Metall i många sammanhang. Vi har liknande utgångspunkter vad gäller kompetensutveckling och omställning, som vi har diskuterat i många år. Men också i synen på ansvarstagande.

Martin Wästfelt påminner sedan om att Unionen (som utgör mer än halva PTK sett till antalet medlemmar) har en stark tradition av att förhandla tillsammans med IF Metall om nya kollektivavtal inom industrin.

Den formaliserades genom Industriavtalet 1997, men rötterna går ända tillbaka till det så kallade förhandlingsråd som dåvarande Sif, Metall och Civilingenjörerna bildade 1993.

Att det tagit tid att anpassa överenskommelsen beror alltså dels på juridiska komplikationer, dels också på att fack och arbetsgivare har varit upptagna av avtalsrörelsen.

Till regeringen, som ska omsätta överenskommelsen i ny lagstiftning, har PTK och Svenskt Näringsliv sagt: ”Vänta inte på den slutliga överenskommelsen, utan börja jobba.”

Arbetet är igång i bland andra arbetsmarknadsdepartementet och utbildningsdepartementet (som ska arbeta fram ett nytt system för studiefinansiering).

– Vi har en tät och god dialog med regeringskansliet och samarbetspartierna. Men vi har också dialog med andra partier i riksdagen, på hög nivå, säger Martin Wästfelt, som påminner om att PTK är partipolitiskt obundet och vill ha ett system som överlever regeringsskiften.

– Vi uppfattar att det finns ett brett stöd för det vi gör. Många partier delar vår syn att det är bättre att ta ett helhetsgrepp på frågorna om tryggheten i arbetslivet.

Även om LO inte står bakom överenskommelsen är målet att arbetare och tjänstemän ska få samma anställningsskydd och samma möjligheter till kompetensutveckling och stöd för att ställa om till nytt jobb.

Systemet är konstruerat för att kunna gälla på hela arbetsmarknaden.

De delar av överenskommelsen som var skrivna specifikt för arbetare – bland annat vilket stöd omställningsorganisationen TSL ska ge – kan PTK och Svenskt Näringsliv däremot inte lämna över till regeringen.

– Men där finns saker som har betydelse för att LO-förbund ska kunna ansluta sig. Det måste lösas, säger Martin Wästfelt, som inte vill föregripa vilka lösningar som kan bli aktuella.

Det nuvarande huvudavtalet, Saltsjöbadsavtalet från 1938, slöts mellan LO och SAF.

När PTK och Svenskt Näringsliv nu lägger grunden för ett nytt huvudavtal tar tjänstemannafacken på sig den samhällsbyggande roll som LO tidigare gärna har spelat.

Martin Wästfelt bekräftar att ”en successiv förskjutning” skett: I dag finns det fler tjänstemän än arbetare på den privata arbetsmarknaden. Men han vill inte tala i termer av maktövertagande.

– Mycket av villkoren för arbetare och tjänstemän har blivit mer lika. Det finns arbetsuppgifter för tjänstemän som har blivit mer styrda, och uppgifter för arbetare som mer liknar tjänstemäns. Starkast makt för löntagarna får vi om vi uppträder gemensamt.

Varken LO eller fack och arbetsgivare i offentlig sektor står bakom överenskommelsen. Är den legitim som grund för nya spelregler på hela arbetsmarknaden?
– Det är vår uppfattning, svarar Martin Wästfelt. Vi tvingar inte politikerna att genomföra den. Men vi har tänkt på att reglerna ska fungera för alla, även de som arbetar utan kollektivavtal.

– Vi tror att LO-förbund kommer att ansluta sig till överenskommelsen. Det skulle bredda basen för den. Men vare sig det sker eller inte är vi övertygade om att den kommer att bära.