Patienten var negativ vid första coronaprovet och flyttades därför till en sal med flera andra patienter. Några dagar sedan togs ett nytt prov och covid-smitta konstaterades.

Snart var flera andra patienter smittade, samt totalt 12 vårdanställda.

Händelserna på ett sjukhus i Mellansverige är bara en av alla anmälningar om tillbud relaterade till coronaviruset som kommit in till Arbetsmiljöverket de senaste veckorna.

Från en relativt lugn period sedan toppen under första halvåret har anmälningarna åter skjutit i höjden, visar färsk statistik från Arbetsmiljöverket.

Med totalt 190 tillbudsanmälningar under vecka 47 är man nu nästan uppe i nivå med toppveckorna i april.

Men anmälningarna har delvis ändrat karaktär sedan i våras, uppger Ulrika Scholander som är sektionschef på Arbetsmiljöverket och samordnar tillsynen av coronaärendena.

I våras handlade de flesta anmälningarna om brist på skyddsutrustning inom vården och omsorgen, enligt henne. Nu rör anmälningarna i stället oftare brister i användningen av utrustningen som finns på plats.

– Man har tillgång till utrustning och rutiner, men det har av någon anledning brustit när man arbetar. Vi får också in ganska många anmälningar som handlar om smitta mellan kollegor.

Innebär det att ni behöver fundera över arbetsmiljökrav också i fikarummen?
– Vi kan inte ha krav på fikarum, däremot är det viktigt att alla arbetsgivare tittar på vad det finns för risker i deras arbetsmiljö, inte bara utifrån de arbetsuppgifter man utför utan även andra situationer som kan uppstå på arbetsplatsen. Sitter man och arbetar nära varandra? Hur kan man se till att personalen kan hålla avstånd?

Anmälningar skjuter i höjden

Ser man till tillbudsanmälningarna i stort kommer den överväldigande majoriteten från vård och omsorg.

Under 2020 har totalt har knappt 3 500 anmälningar om coronatillbud kommit därifrån. Det är 86 procent av alla covidanmälningar som kommit in till Arbetsmiljöverket.

Myndighetens statistik antyder dock att coronakonflikterna mellan fack och arbetsgivare varit färre under den andra vågen jämfört med den första.

Totalt under året har det lämnats in 189 begäranden från skyddsombud om ingripande från Arbetsmiljöverket, så kallade 6:6a-anmälningar relaterade till coronapandemin.

Bara sju av dem har dock lämnats in sedan början av oktober.

Samma minskande trend syns i antalet skyddsstopp. Totalt har 92 skyddsstopp relaterade till corona kommit in till Arbetsmiljöverket under året. Men bara sex sedan början av september.

Ulrika Scholander håller med om att ärendena där skyddsombud och arbetsgivare inte är överens verkar ha minskat. Hon kopplar det till att rutiner kring skyddsutrustning blivit bättre och tydligare.

– I våras fanns det en stor osäkerhet kring vad man behövde göra för att arbetstagare skulle kunna jobba säkert. När det finns en osäkerhet bäddar det för konflikt mellan olika parter och i det här fallet mellan skyddsombud och arbetsgivare.

Enligt henne har skyddsstoppen och begärandena om ingripande gällande skyddsutrustning i vården stort sett upphört.

I stället handlar de ärenden som fortfarande kommer till myndigheten om andra frågor där det finns en större otydlighet. Exempelvis hur arbetsgivaren ska förhålla sig till Folkhälsomyndighetens råd.

– Vi kan till exempel aldrig säga att arbetstagare har rätt att jobba hemifrån.

På Kommunal håller man med om att konflikterna mellan just skyddsutrustning minskat sedan topparna i våras.

– De flesta regioner och kommuner har bunkrat upp ett lager nu så det är väl därför det inte är så många skyddsstopp längre, säger Peter Larsson som är ombudsman på Kommunal.

Han menar dock att kommunerna och regionerna inte kan slå sig till ro och bara gå på erfarenheter från våren.

Det måste göras riskbedömningar i alla verksamheter, inte bara vården. Han lyfter skolbespisning, ishallar och kollektivtrafiken som exempel.

– Det måste riskbedömas överallt. Det här är fortfarande en livsfarlig och dödlig sjukdom.

Görs det inte i dag?
– Jag tycker inte att det görs i tillräckligt stor omfattning.